Bysans och Torpa
Konsthistorikern Elisabeth Piltz reflekterar över det östromerska imperiets betydelse för Norden med utgångspunkt i Torpa kyrka utanför Eskilstuna.
Koret i Torpa kyrka utanför Eskilstuna som numera är sakristia byggdes 1180 enligt nyligen gjord dendrokronologisk datering. Det smyckades i interiören med en klassisk senkomnensk bysantinsk cykel som skildrar Kristi Liv. På 1400-talet uppfördes ett gotiskt stjärnvalv i rött tegel som isolerade den översta delen av koret som stängdes av och glömdes bort. På 1700-talet kalkades målningarna under valvet över. 1949 klättrade pastor Astor Mandeus upp de sju meterna och trängde sig in genom den smala gluggen på 35 centimeter och upptäckte de ursprungliga målningarna som var mycket fragmentariska. Det hindrade inte den framstående medeltidshistorikern vid Historiska museet Aron Andersson att göra samma sak och ta med en fotograf som avbildade kalkmålningarna i svartvitt. Aron Andersson publicerade två rapporter om de bysantinska målningarna, en omfattande i festskriften till Hans Majestät Gustav VI Adolf, Proxima Thule.
Förra året klättrade arkitekten vid Riksantikvarieämbetet docenten i konstvetenskap Gunnar Redelius upp igen och fotograferade målningarna i färg som nu publicerats i Corpusserien för bysantinskt monumentalmåleri (La Suède. La province de Södermanland, Eddy.se,Visby 2008). Man hoppas nu att tillstånd skall ges att restaurera den undre cykeln genom att knacka bort kalklagret. Där borde finnas en Korsfästelsescen, ett Pingstunder och en Yttersta Dom.
Av ornamentiken att döma borde den grekiska ateljén stamma från Sicilien där liknande ornament finns i mosaikerna från samma tid. Senkomnenska kalkmålningar finns i Garda och Källunge på Gotland av grekiska mästare som kommit via Kiev och beställts av den grekiske ärkebiskopen Nifont i Novgorod vid 1100-talets mitt samt med annorlunda stil i Staraja Ladoga och Vladimir i Ryssland.
Den bevarade cykeln i Torpa är mycket intressant eftersom den visar scener ur apokryfa källor, främst Jakobsevangeliet, som är mycket ovanliga. Så framställs Bebådelsen av Josef bredvid Marie Bebådelse vid brunnen och sittande vid sin spinnrock. Födelsescenen med praktfulla änglar med väl karakteriserade ansikten och indigofärgade draperingar i sina skrudar huggs av mitt i av valvet. Frambärandet i templet visar Hanna längst till höger och Maria som bär fram Jesusbarnet framför ett ciborium med fyra kolonner till Simeon, medan Josef med duvorna förstörts. Dopet i Jordan är kompositionellt mest elaborerat och visar den nakne Kristus med korsgloria som stiger ned i den indigofärgade floden, medan Johannes Döparen avtecknar sig på stranden till vänster med en stav i handen och tre praktfulla änglar står på den högra stranden med indigofärgade skrudar. Inskriptionerna är på latin, Ioannes Baptista och Iesus. Uppståndelsen skildras som alltid i bysantinsk konst som Kristi nedstigande till dödsriket där Adam, Eva och Abel väcks till liv. Evas ansikte är starkt stilistiskt karakteriserat. På västväggen avslutas cykeln med en Deesis, en förbönsbild, där Kristus i indigofärgad mandorla omges av Maria och Johannes Döparen och de fyra evangelistsymbolerna, av vilka enbart Matteus ängel och Johannes örn är synliga på grund av valvet. Över Matteus står skrivet Matteus evangelista.
För att förklara existensen av dessa målningar framkastade Aron Andersson teorin att Torpa kyrka som den ter sig i dag varit församlingskyrka till det johanniterkloster som på 1100-talet uppfördes till martyren och biskopen St Eskil och denna ateljé har utsmyckat både det försvunna klostret och församlingskyrkan. Johanniterna är den äldsta tempelherreorden som hade starka fästen i Medelhavet.
Eftersom den komnenska konsten i Konstantinopel enbart finns bevarad i mosaik i Hagia Sofia är det viktigt att i periferin söka rekonstruera vad som funnits i centrum.
Så jobbar vi med nyheter