Det var i torsdags som svenske rapparen Näääk, efter påtryckningar på sociala medier, valde att plocka bort sin låt Vare värt de från såväl Spotify som iTunes. Beskedet kom med en välformulerad ursäkt till alla som tagit illa upp.
Även om Näääk nu är emot all form av våld mot kvinnor så är Vare värt de verkligen en kavalkad av våldsromantiserande misogyni. Den handlar om "hala brudar" (enligt Näääk tjejer som sviker och är otrogna), om "hoes" man bara vill dra i håret och sparka ut, eller helst "dra ut i Årstaviken och begrava för gott". "Du är en dum hoe, klart du får den i din mun hoe" skrev Nääk 2007 och "låten var aldrig menad att tolkas bokstavligt" skrev han på sin Facebooksida i veckan.
Missförstå mig rätt nu: låtar som Vare värt de gör mig såväl förbannad som uppgiven, men när det kommer till konst och kulturella uttryck så är censur något man ska akta sig för.
För det är skillnad på att välja att inte konsumera en kulturyttring/ett konstverk och att mena att den överhuvudtaget inte ska få existera. Konsten ska diskuteras och kritiseras, absolut! Men när skallen ljuder "Ta bort! Radera ut! Sudda väck!" så får iallafall jag lite ont i magen. För då sitter vi snart i knäet på gubbar som Putin, som också går igång på att helt godtyckligt bestämma vad konst- och kulturbegreppen innefattar.
Konst ska spegla sin samtid och hur vidrig Näääks låt än är så gör den dessvärre just det. Istället för att mana till censur, låt oss jobba för att det inte ska finnas behov av misogyni i framtidens hiphop.