I dagarna var det samtidigt konsert med gruppen Kaipa Da Capo, som spelar gamla Kaipalåtar och innehåller tre fjärdedelar av originalbandet. Lite förvirrande? Jo, det tycker Hans Lundin också.
– Mest kan det nog vara förvirrande för nuvarande Kaipas fans utomlands. De vet att vi inte gör konserter och sedan dyker det ändå upp annonserade Kaipaframträdanden. Annars är det väl roligt att det gamla materialet tas upp igen, säger Hans Lundin.
– Jag har själv ingen längtan till scenen, jag gjorde säkert 500 spelningar med Kaipa från starten 1974 till avslutet 1982, Och säkert lika många innan dess med olika band, bland annat St Michael Sect. Det räcker.
Han berättar vidare att den stor del av gruppens följare finns just utomlands, ”från Argentina till Japan”. Det skivbolag som ger ut plattorna är dessutom tyskt, Inside Out Music.
Nu är han mest inne i den sköna perioden när ett album är klart och ute. Det blir periodvis ganska hektiskt när allt ska på plats, från den första demo som han gör för att instruera de andra medlemmarna om sina idéer till det färdiga resultatet som ibland låter helt annorlunda.
– Jag har förmånen att arbeta med i mitt tycke några av världens bästa musiker och det är helt fantastiskt att höra hur musiken förändras och växer fram när jag låter deras fantasi och kunnande flöda fritt” säger Hans Lundin.
Bandet består numera av Hans Lundin på olika klaviaturer, Per Nilsson, gitarrer, Morgan Ågren, trummor, (han spelar också med Banned from Utopia på Katalin på söndag och med Mats & Morgan på onsdag), Jonas Reingold, bas, samt Patrik Lundström & Aleena Gibson, sång. Som gäster medverkar denna gång liksom på de senaste plattorna Fredrik Lindqvist, flöjter, och Elin Rubinsztein, violin.
– När jag startade mitt soloprojekt 2002 hade jag ingen tanke på egentligen att det skulle bli ett nytt Kaipa. Men alla sade att musiken jag skrivit lät så och då fick det bli på det sättet.
Den speciella blandningen av rock, folkmusik och fusion, med starka melodier, som varit gruppens kännemärke finns förstås kvar i hans komponerande. Han menar att trots att det är han själv som driver det hela är det viktigt vilka musiker som är med, och de har en del att säga till om i arrangemangen, speciellt då förstås deras egna instrument.
– Jag är öppen för idéer, absolut.
Hans Lundin avslutar med att berätta att jubiléet firas med att ge ut en dubbel-LP (med ingående cd), med den speciella mastring som det formatet kräver.
– Det finns många därute som vill ha den där speciella vinyl-känslan.
bjorn.stenberg@unt.se