Dansen inte det primära
På torsdagkvällen spelas dansföreställningen Bättre folk på Konserthuset i Uppsala. Föreställningens koreograf Malin Hellkvist Sellén arbetar liksom tidigare med frågor som makt, normer och sociala koder. Och själva dansen kommer först i andra hand.
Heidi Lehtoranta (främst), Marianne Kjaersund och Audrey Littman i Bättre folk.
Foto: Johan Gunséus
- Jag hämtar inspiration från så många håll att det är svårt att peka på något speciellt, säger hon. För mig är det också viktigt att läsa saker som inte riktigt har att göra med det jag sysslar med för att vidga tankarna.
Men Judith Butlers queerteori är i alla fall ett verktyg som varit viktigt för att blottlägga och bryta mot normer.
- Inom modern dans finns det massor av normer och regler, säger Malin Hellkvist Sellén. Genom att bli medveten om dem går det att komma utanför invanda mönster.
Bättre folk sattes från början upp på Norrlandsoperan i Umeå, men har sedan dess spelats på åtta orter runt om i Sverige och fått mycket positiv respons och nu är det alltså Uppsalas tur att få ta del av den. Malin Hellkvist Sellén ser själv föreställningen som en fördjupning av hennes tidigare arbeten med frågor som makt och sociala koder.
Fastän dans är det hon i första hand sysslar med så är den i sig egentligen inte det primära intresset. Hon kan heller inte nämna några förebilder från dansens värld.
- I mitt arbete så är det teoretiska viktigast och att det sedan mynnar ut rörelser är egentligen inte självklart, säger hon.
Att olika former av rörelse är viktigt för Malin Hellkvist Sellén råder det dock ingen tvekan om. Hon berättar entusiastiskt om sitt intresse för sumobrottning, som väcktes när hon såg det för första gången i Japan. Och när jag frågar om sumobrottarnas rörelser har något som liknar dans i sig och att intresset kan ha något med det att göra svarar hon delvis ja.
- Men det gäller egentligen allt. Just nu går det förbi tre män i kostym på gatan och då kommer jag på mig själv med att studera hur de rör sig.
Malin Hellkvist Sellén gick från att ha varit dansare på gymnasiet över till koreografin för att hon ville styra det hon sysslade med bättre.
- Jag tycker mycket om att få bestämma allt själv, säger hon. Mitt jobb är ju dessutom väldigt öppet, så jag kan egentligen göra precis vad som helst.
Handlingskraften och viljan att styra kommer också fram när jag frågar henne om vad hon tycker om klimatet inom modern dans i Sverige.
- Jag kan tycka att det är lite för mycket gnäll bland dem som sysslar med modern dans i dag, säger hon. Det jag saknar försöker jag göra själv i stället för att klaga över att det inte finns.
Så jobbar vi med nyheter