Det har stormat kring konstverket i Carolinabacken ända sedan det uppfördes år 2015. "Väggmålning, Berlin", som målningen på markvärmecentralen heter, har bland annat fått kritik av Centerpartiets Stefan Hanna.
–Att extremistpropaganda av den här sorten sätts upp i vårt offentliga rum ska inte kunna hända. Kommunismen har mördat fler människor än nazismen och det är ingenting Uppsala står för. Därför ska det här bort, bort, bort! , sade han till UNT i somras.
LÄS MER: (C) överklagar konstverket
I november förra året visade det sig att kulturförvaltningen missat att söka bygglov för konstverket. Förklaringen var att man utgått från den praxis som vanligtvis gäller för offentlig konst och som innebär att konstverk som placeras i offentlig miljö inte behöver något bygglov. Det hela anmäldes och man gjorde bedömningen att ett bygglov faktiskt var nödvändigt för fasadändringen.
LÄS MER: DDR-konstverket behöver bygglov
Och i dag, torsdag, fattade plan- och byggnadsnämnden beslut om att bevilja bygglov för en fasadändring. En ändring som alltså genomfördes redan 2015.
– Syftet med fasadändringen var att dölja teknikbodens tråkiga fasad, och det tycker vi att man gjort på ett bra sätt. Sen kan man ha åsikter om själva konstverket, men det är en helt annan diskussion, säger Erik Pelling (S), ordförande i plan och byggnadsnämnden.
I plan- och byggnadsnämndens beslut står det att "byggnadens fasadutformning visserligen kan väcka viss uppmärksamhet men inte en sådan skala att uppmärksamheten från de centrala byggnader som ingår i riksintresset förtas". Moderaterna och Centerpartiet delar inte den uppfattningen och yrkade på att förslaget skulle avslås.
– Fasadförändringen står i strid med rådande arkitekturpolicy eftersom den inte alls samspelar med området eller Uppsala i stort. Byggnaden ska inte vara överordnad eller sticka ut, det ska endast vara en komplementsbyggnad, säger Therez Olsson (M), andre vice ordförande i plan- och byggnadsnämnden, som även hon understryker att frågan inte handlar om själva konstverket i sig.
Hur ser du på att beslutet togs först nu?
– Det har blivit en efterhandskonstruktion. Nu betonar man hur ful byggnaden var innan den målades om, men det var inget man talade om då. Det man kan oroa sig över är vad det får för betydelse för andra byggnader. Ska man kunna genomföra sådana här förändringar i Uppsalas finrum innan de blir godkända? Säger Therez Olsson.
Enligt Erik Pelling var det en tolkningsfråga huruvida ett bygglov faktiskt krävdes från början.
– Man gjorde ett misstag i bedömningen, vilket händer. Men nu har vi prövat och beviljat fasadändringen, säger han.