Demodags: Lyssna på framtidens Uppsalaband

Det finns gott om band i Uppsala. Men få har hört dem. Nöje fredag har lyssnat igenom drösvis med demos och kan konstatera att en del har framtiden för sig, andra inte - och några håller riktigt hög klass. Som Perfect Music och Phunk.Klicka på länken för att lyssna på banden.

Kultur och Nöje2004-03-19 00:00
Antibody
Dreaming this september
Medlemmar: Mats Gustafsson, Claes Wiberg.
Hemsida: Under uppbyggnad.
Kommentar: Oerhört lovande, åtminstone efter att man lyssnat igenom de två inledande spåren. Sedan sjunker kvaliteten något. Tät progressiv metal med en del thrashflörtar som ändå lyckas vara lättillgänglig. Möjligen skulle man tjäna på att ha lite mer tryck i sången för att markera de lite tyngre partierna och även lyfta fram de fina melodierna. Väldigt snyggt producerad, för övrigt.


Bahnhof
Medlemmar: Per Svante Lundkvist, Patric Consoli, Johan Nestrovic och Per Ganser.
Hemsida: -
Kommentar: Bahnhof befinner sig någonstans mellan mörk emorock och Radiohead. Sången svävar på en monoton grund och ibland önskar man att melodin oftare skulle landa där man väntar sig, för att ge låtarna starkare struktur. Å andra sidan skulle det möjligen dämpa det experimentella ... En knivig balansgång för ett band med ambitioner.


Blanche
Swedish rock n¹roll.
Medlemmar: -
Hemsida: www.blanche.nu
Kommentar: Välspelat, välproducerat, välskrivet. Hos rockkvartetten Blanche har alla bitar hamnat på plats. Sångaren behärskar en mängd tekniker, men låter ibland vokalerna släpa lite för länge. Efter några justeringar här och var borde det här materialet vara redo att skeppas ut till världens skivbutiker.


Bljestashia
Bljestashia
Medlemmar: Elof Loelv.
Hemsida: www.attitude.nu/
bljestashia
Kommentar: Elof Loelv skapar all musik själv, i sitt sovrum. Ändå låter det som om han har ett helt band bakom sig. Att killen är en duktig multiinstrumentalist råder det ingen tvekan om. Låtarna är suggestiva, men en smula oorganiserade. Den här 16-åringen är en oslipad diamant.


Caterpillar Ghost
La forza maggiore
Medlemmar: Henrik Wikner, Magnus Åberg, Martin Sandström, Karl-Henrik Mattsson.
Hemsida:
listen.to/caterpillarghost
Kommentar: Bandet med Upplands snyggast designade demoomslag förnekar sig inte den här gången heller, trots att de frångått Kalle Mattssons teckningar. Låtarna är lika genomarbetade som vanligt, produktionen likaså. Men lite humor hade inte skadat.


Confused
This time
Medlemmar: Dominic, Dennis, Jens, David.
Hemsida: www.confusedsite.cjb.net
Kommentar: Ungt band, åldersspannet är 14­18 år, som spelar lättviktig skatepunk och bär på mycket charm, i synnerhet via sångerskan Dominic. Låtarna flyter ihop lite grann, vilket är synd. Men catchy är det. Som bonus får man en fyra minuter lång mpg-film. Bara en sån sak.


Crusbärs
Yeah!
Medlemmar: Inge, Peter, Kim, Kalle.
Hemsida: http://www.geocities.com/
crusbaers
Kommentar: Som Bert Karlsson brukar säga: ²Dä ä bättre å sjunga på svenska.² Crusbärs trallvänliga poplåtar får ett lyft tack vare de charmigt naiva texterna. Deras enkla reggae- och poplåtar berör aldrig på djupet, men de lockar fram leenden, och sådana kan man inte få nog av.


Das Bandt
... deltog gjorde även Das Brandt
Medlemmar: Markus Forsberg, Ian Wainwright, Jonas Elvander.
Hemsida: www.bandt.tk
Kommentar:
Grymt underhållande. Markus Forsbergs sång är obetalbart brölig och musiken är så stökig, bökig och experimentellt svajig att man får sjösjukesymtom av att lyssna upprepade gånger. För det vill man. Hade man haft en dyngrak Tom Waits på besök en sen, skitig efterfest hade han spelat det här. Bandet har även en klart skön attityd. Respekt!


Deviant
Deviant
Medlemmar: Alex, Johan, Magnus, EB.
Hemsida: www.deviantmetal.tk
Kommentar:
Här går det undan. Välproducerad grind/dödsmetall med avgrundsdjupt growlande. Bakom det fritt rensande trumspelet gömmer sig initialerna EB. Gitarrerna är kanske lite väl murriga och det blir lite mycket start-stopp över låtarna, men däremellan får man ibland till ett kungligt gung. Svenska grindscenen är vital, Deviant är inget undantag. Har nyligen signats av italienska The Spew Records.


Elektrubadur
Svarta fotspår
Medlemmar: Schwa Lindström och Åka Davour.
Hemsida: www.elektrubadur.se
Kommentar: Syntpuritanerna Elektrubadur låter som om de varit inlåsta i Kraftwerks Kling klang-studio sedan 1975, och det är menat som beröm. Ljuden är valda med ackuratess och elegans. De får också ett plus i kanten för de poetiska, svenska texterna. Den entoniga, lågt mixade sången är dock lika sövande som ett seminarium på jordbruksdepartementet.


Flat no.8
The benefits of being alive.
Medlemmar: Anders Herrmann, Johan Hammarström, Sanna Bakall, Fredrik Pettersson, Robert Runfors, Annika Hammar.
Hemsida: -
Kommentar: Pojkar träffar flickor, blir kära, rodnar, tar varandras händer och skuttar fram på blomsterängar. Så ser Flat no.8:s puttenuttiga världsbild ut. Tillhör du dem som samlar på Hello Kitty-prylar och avslutar dina mejl med ordet "kjamizar", då älskar du förmodligen också den här barnsliga popen.


Fossick
Bite my hagiography
Medlemmar: Robert Andersson, Anders Bäccman, Jon Lundmark, Andreas Marmbrandt.
Hemsida: http://fossick.tk
Kommentar: Fossick har spelat ihop ett tag och det märks. De vet hur man hittar tyngd i poprocken utan att skramla mer och högre och hur man skapar sug utan att bara speeela lååångsamt. Och kraftfullt snygg stämsång, som i låten Bug, är alltid välkommet.


The Goldkings
Misty morning
Medlemmar: Daniel Badeie, Michael Sjöberg, Carl Nygardh, Max Sollinger, David Abrahamsson, Marcus Ericsson.
Hemsida: www.thegoldkings.com
Kommentar: Influenserna från The Doors är mer än tydliga, men guldkungarna har blandat upp orgelslingorna och den lätt högstämda sången med en rejäl dos 70-talsrock¹n¹roll. Dessutom är de rejält samspelta. Bara musikbranschens djupa orättvisor står i vägen för ett skivkontrakt. Men tre låtar är lite väl snålt.


Hellrace
Ready to go!
Medlemmar: Linus, Erik, Martin, Joakim.
Hemsida: www.hellrace.com
Kommentar: Put the pedal to the metal! Hellrace befinner sig på motorvägen och de kör i sisådär 210 knyck. Det är omtumlande, gasolindoftande turbo-rock?n¹roll med dubbla förgasare. Musiken är knappast banbrytande men bandet är tajt och riffen väl valda. Sådant räcker långt.


Marked
Marked
Medlemmar: Adam Tael, Alex Tael, Robin Strand, Alex Höglin.
Hemsida: -
Kommentar: Det börjar som en uppspeedad God save the Queen, men fortsätter som modern amerikansk höghastighetspunk. Kvartetten Marked avverkar fyra energiska låtar på tio minuter, stilrent och utan att tveka ett ögonblick. Det går fort också, nämnde jag det?


Mihaiway
Mihaiway
Medlemmar: Julia Båth, Peter Englund, Per Johansson, Johan Karlsson, Jonas Lefvert.
Hemsida: www.mihaiway.com
Kommentar: Första intrycket: proffsigt! Mihaiway har satsat på omslag och produktion, men som tur är har de också låtar som håller vad det yttre lovar. Deras muskulöst riffande och smått symfoniska hårdrock skulle vara ganska påfrestande om det inte var för att de har en sångerska i stället för en sångare. Slutintrycket: proffsigt!


The Move
The move
Medlemmar: Karl-Johan Jonsson, Martina Jonsson, Jonatan Samuelsson, Lorens Palmgren, Anton Linebäck.
Hemsida: www.themove.se
Kommentar: Vågat med en livedemo (live in Jönköping, minsann), men The Move låter samspelta och bra i en tagning. Karl-Johan Jonssons röst är rätt speciell och nasal, texterna har ett kristet tema, och melankolin och valstakten i låten December går ihop som hand i handske.


Napoleon
Napoleon
Medlemmar: Johan Barrett, Alexander Havelda, Henrik Gellin, Andreas Gerhardsson, Johan Nordström, Magnus Hillblom, Olof Svensson, Johanna Bergsten och Olof Forneus.
Hemsida: www.napoleonmusik.tk
Kommentar: Napoleon satsar hårt på rusiga refränger och blås à la Dexys Midnight Runners. Känslan för popmelodier är en stor styrka, men försiktigheten och osäkerheten i framförandet drar åt motsatt håll. Charmfaktorn är hursomhelst hög.


Lemur
Squares
Medlemmar: Andreas Månsson, Åsa Magnusson, Mathias Holmberg, David Redmalm, Joakim Viklund, Cornelius Raapke Eckert, Cristopher Thoren.
Hemsida: -
Kommentar: Tja, postrock kan man väl säga för att något så när ringa in Lemur. De är instrumentala, spelar långsamt och verkar låta musiken veckla ut sig efter hand. Spännande är det inte, snarare vilsamt. Eller tråkigt, om man vill. Lemur kan bättre än så här.


The Peoples
Republic of No
The dagger is forbidden
Medlemmar: Anders N, Annette J, Fredrik K, Fredrik W.
Hemsida: -
Kommentar: Ett band som bland influensera nämner göteborgska Waterbug kan inte vara annat än bra (då är vi i alla fall fem som gillar dem). Att de dessutom har en djembetrummis lovar ännu mer ­ och The Peoples Republic of No är just så hippieflummigt Captain Beefheart-bluesiga som man aldrig hade kunnat ana. Roligt, roligt, roligt!


Phunk
Second attempt
Medlemmar: Icey.
Hemsida: www.phunk.now.nu
Kommentar: En riktig knock. Det blir inte mindre imponerande av att Icey (Christian Wallin) gör allt själv, programmering, sång, gitarrer ­ rubbet. Första låten Bacteria inleds med väldigt läckert riffande och öppnar sen upp sig i versen till att närmast landa i den progressiva rockens famn. Helst vill man inte kalla det här nu-metal, en genre som mest spridit elände. Fast här lyckas man göra något vettigt av ingredienserna. Möjligen är sången, klar som en fjällbäck, lite entonig. Hellre det än genreutmärkande växelsången, dock. Tredje och sista låten avviker också stilmässigt/kvalitativt.


Perfect Music
Drifting further
Medlemmar: Patrik Englund, Gustav Forneus, Mattias Hägerstrand, Tobias Lange.
Hemsida: www.perfectmusic.nu
Kommentar: Det här är 80-talsdysterhet i rakt nedstigande led från band som New Order, Visage och The Cure. Sångaren låter lämpligt nog som ett naket nervvrak och syntljuden är klädsamt vassa. Vissa partier upprepas lite för mycket, men balansen mellan svårmod och lättillgänglighet gör det här till näst intill perfekt musik!


Runtime Pilot
Han är död
Medlemmar: Magnus Andrae, Mathias Gustafsson, David Lavén, Jonas Josefsson,
Mårten Lindblad
Hemsida: www.runtimepilot.cjb.net
Kommentar: Tre ackord och lite vrål, mer behövs inte för att få i gång adrenalinet. Det här är, för att använda en i sammanhanget adekvat terminologi, sjukt jävla bra. När Beastie Boys möter Rage Against the Machine i inledande Ni dödar mig långsamt, vill man slå och banka på allt man kommer åt, eller skapa en spontan mosh pit. Tyvärr får de poänglösa Onkel Kånkel-texterna punkpiloten att totalkrascha.

Recensenter: Johanna Åberg, Jonas Kihlander, Björn Lövenlid, Mårten Markne.

Fotnot: Åh nej, vi fick massor av demos inskickade till redaktionen, och vi kunde inte få plats med dem alla! Nöje fredag tackar alla som skickade in sina plattor och önskar lycka till i framtiden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!