Raseriet vibrerar i den 19-Äriga danska poeten Yahya Hassans dikter. Han har kallats förortens röst, jÀmförts med Rimbaud och hotats till livet för sin dikt. I sin hyllade och explosiva lyriksamling "Yahya Hassan" skildrar han en uppvÀxt av vÄld, svek och kriminalitet i en dansk förort. Boken Àr en ursinnig uppgörelse med patriarkalt förtryck, religiöst hyckleri och ett samhÀllssystem som brister. PÄ lördag framtrÀder han pÄ festivalen Ordsprak pÄ Reginateatern i Uppsala.
â NĂ€r jag lĂ€ser dikterna högt, fĂ„r de liv. Jag arbetar mycket med rytmen och melodin och att lĂ€sa min poesi högt ger mig möjlighet att göra dikterna mer tydliga för den som lyssnar, sĂ€ger Yahya Hassan.
Diktsamlingen har sÄlts i rekordupplagor, vÀcker fortfarande debatt och Yahya Hassan tvingas leva med polisskydd. Men han gillar inte att bli kallad kontroversiell, kallar det en etikett som andra klistrat pÄ honom. SjÀlv ser han sig helt enkelt som en författare som lÀnge sökte det rÀtta uttrycksmedlet för sitt angelÀgna budskap, och fann det i poesin.
â Jag började skriva raptexter nĂ€r jag var 12, 13 Ă„r. Men det kĂ€ndes inte riktigt rĂ€tt. Jag var obekvĂ€m med att behöva rimma hela tiden. Det dödar kreativiteten att tĂ€nka pĂ„ nĂ€sta rim, ibland skrev jag sĂ„dant som jag inte menade bara för att kunna rimma.
Dessutom passade rappens och hiphopens attityder honom dÄligt. Att behöva vara tuff och kaxig, ha guldkedjor, kvinnor och hÀftiga bilar.
â Det var inte sĂ„dant jag ville tala om. Jag ville kritisera samhĂ€llet, skriva om sĂ„dant som var fel och dĂ„ligt, om brott och vĂ„ld.
SÄ han slutade skriva rap, sökte sig i stÀllet mot andra genrer, lÀste mycket böcker, skrev noveller. Och hittade sÄ smÄningom fram till poesin.
- DÀr hittade jag min form för att kunna sÀga det jag ville sÀga, sÀger han.
En annan stjĂ€rna som framtrĂ€der pĂ„ Ordsprak Ă€r svenska rapparen Silvana Imam, 28 Ă„r, mitt i genombrottet â för ett par veckor sedan gav hon en utsĂ„ld konsert pĂ„ SmĂ„lands nation i Uppsala â och ocksĂ„ hon med politisk skĂ€rpa i sina texter. SjĂ€lv beskriver hon sig som en "ordnörd", hela tiden medveten om rytmen i sprĂ„ket, orden stĂ„r i fokus och det instrumentella fĂ„r rĂ€tta sig efter dem. PĂ„ Ordsprak kommer hon att lĂ€sa lĂ„ten "I min zon" a cappella.
â Rap Ă€r poesi. Och jag strĂ€var efter att texterna ska kunna uttryckas pĂ„ vilket sĂ€tt som helst, med eller utan musik. Men jag kan inte svara pĂ„ exakt hur jag kommer lĂ€sa. Det handlar mycket om kĂ€nslan dĂ€r och dĂ„. Jag utgĂ„r frĂ„n nuet, kĂ€nner in stĂ€mningen, sĂ€ger hon.
Silvana Imam brukar beskrivas som en artist med stark energi och vibrerande scennÀrvaro.
â NĂ€r jag stĂ€ller mig pĂ„ scenen och uttalar mina ord, gĂ„r jag in i en annan vĂ€rld. Jag försvinner in i min drömvĂ€rld dĂ€r nolltolerans mot rasism och förtryck rĂ„der. DĂ€r jag Ă€r fri att vara den jag vill.
Det Ă€r ocksĂ„ budskapet som Silvana Imam vill förmedla. RĂ€tten att vara sig sjĂ€lv. Att sprĂ€nga samhĂ€llets normer och vĂ„ga stĂ„ för den man Ă€r. Ăven om man inte passar in i den traditionella strukturen.
â Jag vill förĂ€ndra samhĂ€llet pĂ„ marknivĂ„, pĂ„ revolutionsnivĂ„. Jag fĂ„r brev frĂ„n folk som lyssnat pĂ„ mig och som sĂ€ger: "nu vĂ„gar jag!". DĂ„ blir jag jĂ€tteglad. Det visar att personer kĂ€nner sig stĂ€rkta av det jag gör och det Ă€r att förĂ€ndra!
Fast att bli kallad "Sveriges nya rap-drottning" tycker hon Àr ganska fÄnigt.
ââDet Ă€r mĂ€ktigt att folk vill lyssna pĂ„ mig. Men det Ă€r synd att just kvinnor ska behöva stĂ€llas mot varandra, som om det vore en tĂ€vling. SĂ„ gör man aldrig med manliga artister.