Boken bjuder också på översatta smakprov från dikter, noveller och romaner av de intervjuade.
8 februari släpps boken som lyfter fram Uppsalas hittills osynliga litteraturskatt. Sju författare, verksamma utanför sina hemländer, alla boende i Uppsala eller Enköping presenteras i omfattande författarporträtt av Anna Franklin, journalist och författare, och Reza Rezvani, författare och språkvetare.
– Alla författarna har varit flyktingar, men i dag är det bara två som absolut inte kan resa till sina hemländer och därför kan kallas exilförfattare, säger Anna Franklin och Reza Rezvani.
Några av författarna har fått böcker översatta till svenska, men de flesta är än så länge bara tillgängliga på andra språk. Inte nödvändigtvis enbart de språk författarna skriver på, eftersom flera av dem översatts till olika språk, till exempel franska och italienska.
Anna Franklin och Reza Rezvani framhåller att det handlar om skönlitteratur som borde göras tillgänglig för svenska läsare. Flera av författarna anses stora och är flerfaldigt prisbelönta inom sina respektive språkområden.
Några har enstaka verk översatta till svenska. Så till exempel Rafik Saber, från Kurdistan, som har tilldelats Stiftelsen Familjen Klas de Vylders Stipendium för Invandrarförfattare för sin diktsamling Istidens epok.
I dag har Rafik Saber en befattning i kulturministeriet i Kurdistan och pendlar mellan Kurdistan och Uppsala eftersom han har sin familj här och fortfarande delvis bor här.
Arbetet med Den osynliga litteraturskatten har tagit fem år från idé till färdig bok. Inte alls heltidsarbete, men ett arbete som har pågått vid sidan av det journalistiska och skönlitterära skrivande de båda författarna Franklin och Rezvani i övrigt arbetar med.
– Det har stundtals varit snårigt och svårt, säger Anna Franklin och förklarar att det först gällde att hitta författarna, sedan att begränsa sig till författare i Uppsala med omnejd, och ibland att övertala författarna att alls vara med.
– Några har varit rädda för repressalier för egen del eller för familjerna i hemlandet, säger Reza Rezvani och berättar att en av dem blivit hotad till livet i Uppsala.
Två färdigskrivna författarporträtt fick dras bort, när de intervjuade ångrade sig av den anledningen.
– När vi valde vilka författare vi skulle intervjua var ett kriterium att de skulle vara medlemmar i Sveriges Författarförbund och att de helst skulle vara utgivna av ett etablerat förlag. Vi har inte lagt något litteraturkritiskt perspektiv på författarnas verk, utan presenterat författarnas liv, författarskap, tankar och känslor, säger Anna Franklin.
Av de sju författarna i boken är bara en kvinna: Helga Nõu, flykting från Estland som barn under andra världskriget.
– Vi hittade en kvinnlig författare till som svarade mot kriterierna, men hon avböjde att vara med i boken.
Reza Rezvani behärskar farsi, men i övrigt fick författarparet Franklin-Rezvani ta hjälp av olika översättare för att översätta flera av dikterna och romanutdragen från författarna, som också finns publicerade i boken.
Så har till exempel Uppsalapoeten Bo Gustavsson översatt ett utdrag ur Farhad Shakelys långa dikt Sträng, som börjar med att författaren ställer sig själv en livsfråga:
Då det färgrika drömmandets årstid kommer,
står jag och betraktar en punkt på vägen
och frågar mig själv :
ska du också färdas denna väg ?
– Vi hoppas att vår bok ska leda till fler svenska översättningar och utgivningar av de här författarna och andra författare i Sverige med utländsk bakgrund, säger Anna Franklin och Reza Rezvani.