Downey Jr i högform räddar inte Iron Man

Enligt lagen om att alla superhjältar måste få sin egen film har turen till sist kommit till Iron Man, Batmans lite mer ointressanta kusin. Det här är historien om den geniale vapenuppfinnaren/miljardären Tony Stark, som skapar en metalldräkt i vilken han bekämpar världens ondska.
Starks nya, fredsälskande identitet föds i fångenskap bland terrorister i Afghanistan, vilka han flyr från genom att skapa den första Iron Man-dräkten (när seriefiguren gjorde entré under kalla krigets 60-tal, bestod fienden av Amerika-hatande kommunister).

I vanlig ordning får Iron Man så småningom en galen superfiende på halsen - en annan "järnman". Den oundvikliga Slutstriden känns som en kopia av slutet i exempelvis Hulk, och har man sett en enda film i genren så har man sett Iron Man också. Den innehåller nämligen alla de kända elementen, från "den föräldralöse hjälten" till "bemästrandet av superkrafter" och "romansen med en kvinnlig barndomsvän" (Gwyneth Paltrow i en omodernt våpig roll). Det är inget fel på dessa klichéer i sig - se bara på Batman Begins och Spiderman - men här är de fantasilösa och oengagerande.

Det kanske största problemet är dock att det tar så lång tid för Tony Stark att bli "flygfärdig" som Iron Man. Han tränar på sina förmågor i evighet, medan vi i publiken bara väntar på att få se honom banka skiten ur andra mekaniska monster. Faktum är att filmen som ett enda långt introduktionsavsnitt, vilket inte är så konstigt med tanke på att två uppföljare redan är på gång.
Iron Mans enda behållning är huvudrollsinnehavaren Robert Downey J, som är perfekt som cynisk miljardär med giftig tunga. Synd att resten av filmen inte matchar hans talanger.

Downey Jr i högform räddar inte Iron Man

Batman, Spiderman, Daredevil, Hulk ? Listan över Marvel/DC-serier som blivit film på senare år kan göras hur lång som helst, konstaterar Harald Pålbrant.