ROCK. En ganska ovanlig Smashing Pumpkins-skiva. Det sägs till och med att de nya bandmedlemmarna (nu är även Jimmy Chamberlain sparkad, igen) faktiskt spelar själva på plattan.
Lite ovanligt också att närapå hälften är lätt drömska, lätt förgångna, balladorienterade spår. Synd då de mer gitarrstarka låtarna är i sin tur bland det bästa som Billy Corgan klämt ur sig sen 1995. Vilket gör att man som vanligt löper risken att lyssna sig bakåt till nittiotalsgiganternas guldår igen i stället för att ge den här plattan en schystare chans.