Lena Kåreland, litteraturvetare och professor emeritus vid Uppsala universitet, som just nu håller på att skriva en biografi om franska författaren George Sands liv och verk.
- Jag vill belysa hennes mångfasetterade liv. Gå in mer på de litterära verken och peka på hennes gärningar och inte ta upp så mycket om kärleksaffärerna. (Hon är annars mest känd för sitt förhållande med kompositören Fréderic Chopin.)
Lena Kåreland talar om olika typer av romaner som George Sand skrev: kvinnoromaner och rese- och hembygdsskildringar. Hon var också en stor brevskrivare, kritiker och en av sin tids första kvinnliga journalister, som också skrev politiska pamfletter.
Sammanlagt gav George Sand ut ett sjuttiotal böcker och blev kanske mest känd för romanerna Indiana och Leila som kom ut mitt i julirevolutionens tid i början på 1830-talet.
George Sand, som förstås var en pseudonym, hette egentligen Aurora Dupin, Dudevant som gift. En mycket annorlunda kvinna, en pojkflicka, som kunde balansera ett krävande arbete med en stor kärlek.
- Hon var en kvinna som överskred gränser och lyckades slå igenom inte bara i Frankrike utan i Europa. Till och med Dostojevskij beundrade henne. Men det fanns förstås de som både förlöjligade och förtalade henne.
- Hon var dessutom ofta klädd i kostym och stövlar för att kunna röra sig mer fritt ute i samhället, och det var inte vilken kvinna som helst som skulle ha gjort det.
- Nja, jag vet inte riktigt, säger Lena Kåreland. Men hon sade faktiskt själv att hon varken var man eller kvinna, mer androgyn.
Lena Kåreland menar också att ingen kvinna tidigare hade vågat skapa sig ett fritt och självständigt liv utan en man, försörja sin familj och ge uttryck för åsikter i böckerna hon skrev och ta ställning i politiska frågor.
- Hon var dubbelbottnad i sin feministiska syn, motsägelsefull. Och jag vill ställa frågan vilket förhållningssätt hon egentligen hade. Feministerna tog till exempel illa vid sig när hon inte ställde upp i valet 1848. Men hon tyckte helt enkelt inte att tiden var mogen, att kvinnan måste utbilda sig först. Men nog kan man beklaga att hon inte tog steget fullt ut och krävde rösträtt för kvinnan.
Det var först efter hundra år av sin död som feministerna i Frankrike upptäckte henne på nytt och undrade varför hon varit undanskuffad i ett hörn.
- Svaret är förstås att hon var kvinna. Hon hade placerats in i ett fack med hembygdsskildringar som man läste i skolorna. Dessutom var hon en idealistisk kvinnlig författare och inte realist som Balzac. Och när hon dog tog Zolas naturalism över.
I dag finns det trots allt en livlig forskning kring George Sand och i USA är hon stor. I Sverige finns det få översättningar och hon är därför inte lika tillgänglig.
- Jag hoppas förstås att min bok ska stimulera det svenska intresset, säger Lena Kåreland. Att fler kan lära känna en för sin tid så unik kvinna.
Frågan är dock vad kvinnor gör i dag för att gå över gränsen?
Fotnot: Den enda som tidigare har skrivit om George Sand på svenska är journalisten och författaren Knut Ståhlberg i boken På de älskandes tid.