Med sitt både burdusa och poetiska språk skildrar Sylvia Plath den unga Esther Greenwoods kamp med sina mörka och ljusa sidor i 1950-talets USA. Trots toppbetyg och ambitiösa aspirationer sjunker hon djupare ner i psykisk sjukdom. Den semibiografiska boken riktar strålkastaren mot en i tiden begränsande kvinnoroll.
Och språket är alldeles blåskimrande rakbladsvasst. Smaka på den här sinnesutvidgande meningen: ”Jag försökte fundera ut varför jag hade varit så förtjust i knivar, men mitt minne gled ur tankesnaran och svingade sig som en fågel mitt ute i tomma rymden.”
Finns i pocket med sjuttiotalsinspirerat omslag av den finska designern Maija Louekaris.