Ett album att sjunka in i

En fantastisk röst men utslätande arrangemang. Lite mer sälta i Katie Meluas album och det blir magnifikt. Nu är det bara bra., skriver Björn G Stenberg.

Foto: Junge, Heiko

Kultur och Nöje2012-03-07 06:38

POP. Katie Melua är ibland en artist som det är svårt att riktigt förhålla sig till. Hon har en fantastisk röst, som hon kan använda till det mesta, men gör för ofta ganska utslätade arrangemang och tolkningar. Nya albumet Secret symphony, hennes femte speglar just detta.

Hon blandar eget och tolkningar av andras låtar. Inte helt förvånande spelar hon Ron Sexsmiths Gold in them hills och gör det riktigt bra. En bortglömd låt av bortglömda Francoise Hardy, All over the world, görs i ett lättglömt försök. Däremot imponerar hennes tolkning av gamla Nobody knows You (When You’re down out) av Jimmie Cox. Där finns ett återhållet patos som griper tag, det är något hon borde satsa mer på.

Annars borgar Mike Batts produktion i kombination med Meluas sensuellt sköna stämma för ett avslappnat album att bara sjunka in i. Lite mer sälta i det hela och det blir magnifikt. Nu är det bara bra.

Katie Melua

Secret symphony

(Dramatico/Playground)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!