Ett gammalt bergtroll fick ro i Uppsala

Man känner igen den gamle Gustaf Fröding  från fotografier och målningar. En skäggig lätt korpulent äldre herre med ångestfull blick. Men han var alltså bara 50 år, men märkt av själslig sjukdom,  när han dog 8 februari 1911.
Det är lätt att tänka sig honom just som en plågad sjukling, sorgsen och självkritisk. Det gamla bergtrollet, grånat och ensamt. Men Fröding var också humoristisk och ironisk, rentav munter.
Nu finns drygt 20-talet verk, porträtt i fotografi, måleri, skulptur, teckning och grafik, att beskåda i Bror Hjorths hus i en utställning, som kommer som en svallvåg efter Frödingåret 2010.

Konstnärerna bakom verken är dels de äldre och avlidna som Richard Bergh, vars målning av den sjuke Fröding i nattskjorta och vild i blocken i sjukhussängen på Ulleråker är välbekant för många konst-och litteraturintresserade, dels nu verksamma konstnärer som Uppsalafödda Karin Broos, Frödingstipendiat 2007. Hon bidrar med ett stort porträtt i blandteknik.
– Bror Hjorth var intresserad av Gustaf Fröding, både skalden och människan. Han kände en viss gemenskap med honom eftersom de båda utsatts för kritik. I Bror Hjorths verk håller Fröding ofta en lyra framför sig, säger museichef Tomas Järliden.

Lyran symboliserar skaldekonsten, men kanske också Frödings fångenskap, det själsliga galler han ofta dvaldes bakom.
En träskulptur visar Fröding med huvudet lagt mot axeln, som om det vore avhugget och omplacerat. En lidande skald utan tvekan. Men bredvid står en annan träskulptur, också den av Bror Hjorths hand, där skalden har greppat sin lyra och ler stort - här ska skaldas!
Längre bort på långväggen bakom skulpturerna, bredvid Karin Broos Frödingporträtt, hänger... en pärlplattetavla.
– Den är gjord av besökare och personal på Alsters Herrgård utanför Karlstad, Frödings födelsegård, säger Tomas Järliden, som själv är uppväxt med Alster och Fröding, eftersom hans mamma var intendent på herrgården, som ägs av karlstad kommun och drivs som en minnesgård över Gustaf Fröding.

Ena kortväggen i galleriet i Bror Hjorths hus domineras av en s.k. anamorfos. En stor målning med en spegelpyramid i mitten. Står man rakt framför tavlan och tittar på pyramidens spets, ser man ett porträtt av Fröding träda fram i glaset. Men står man bara en aning åt sidan och ser på målningen blir den betydligt mindre föreställande. Skaldens ansikte är upplöst i beståndsdelar som bara de fyra spegelytorna kan pussla samman.
Bland de utställda verken finns också två bronser av Upplandsskulptören Carl Eldh, en stor bronsbyst och en liten bronsstatyett.
Gustaf Fröding kom till Uppsala 1880 för att studera, men förslösade farsarvet på flickor och sprit och for sin väg 1883 utan examen. Sedan kom ha tillbaka 1896, bodde en period med sin syster Cecilia men togs in på Upsala hospital, d.v.s. Ulleråker, 1898-1905. Fram till sin död 8 februari 1911 bodde han i Villa Gröndahl på Djurgården i Stockholm.
Begravningen 12 februari var en nationell sorgehögtid där kungen och drottningen deltog. Den förrättades i Klara kyrka i Stockholm av ärkebiskopen Nathan Söderblom. Därefter fördes kistan till Uppsala och Fröding fick sin viloplats på Uppsala kyrkogård.