Ett klipp ur Upsala-Posten för 116 år sedan
SJUNDE DAGEN. I slutet på 1800-talet var konkurrensen på den uppsaliensiska tidningsmarknaden mycket hård, särskilt som dåtidens Uppsala var en ganska liten stad (folkmängden per 31 december 1885 uppgick till 20 202 personer, om man skall vara exakt).
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Konkurrensen hindrade emellertid inte olika entusiaster från att ge sig in i leken. I oktober 1883 tog till exempel litteratören J P Högberg ut tillståndsbevis för att början utge Kuriren, en "daglig tidning för alla". Av denna hördes dock inte mycket, och då nästa utmanare dök upp på senhösten 1890 hade Upsala-Posten svårt att ta konkurrenten på allvar. Så här uttryckte man sig den 5 november 1890, på dagen för 116 år sedan:
"Upsala Nya Tidning heter ett nytt blad, för hvilket tillståndsbevis erhållits af Y A Svartengren. Om man får tro Socialdemokraten, som gör sig min af att känna till den blifvande nya Upsalatidningen, skulle nämda blad komma att representera det rödaste rödt (förmodligen äfven det grönaste grönt)."
Tidningen i fråga lär skola utgifvas på samma dagar som Upsala - tisdagar, torsdagar och lördagar - något som inte är så rasande dumt uttänkt; dessmera som ju namnet inte skiljer sig allt för
mycket från den i dagligt tal s k Upsala-tidningen.
Den nya tidningen, som ?skall göra?t?, är en bolagstidning - endast ett bolag eller ett dårhushjon kan nämligen falla på den tanken att välsigna vårt samhälle med nya lokaltidningar.
Men, när barnet får sin vilja fram, gråter det inte, och då nya Upsalatidningsbolaget, fått se det sista öret af sitt just inte så stora aktiekapital springa all verldens väg - då ha de möjligen fått lära sig så mycket, att det inte är så lätt att utgifva en tidning här i Upsala som en del oerfaret folk synes förmoda. Och den lärdomen unna vi dem, uppriktigt sagdt, inte så ogerna.
Då vi numera inte kunna erhålla ringaste olägenhet af det nya tidningsföretaget, som med sin spets synes närmast riktad mot Upsala och den ännu lefvande Fyris, ha vi inte haft hjerta i oss att låta allmänheten skratta ihjel företaget - såsom vi gjorde för ett par år sedan vid ett liknande tillfälle. Tvärtemot skola vi med nöje se detta blifvande underverk, denna nya Upsalatidning."
Måhända hade Upsala-Postens skribent uttryckt sig mindre överlägset om han hade kunnat ana att hans egen tidning inte skulle överleva ens fram till sekelskiftet 1900 medan "dårhushjonens" tidning nu är inne på sin 116:e årgång.