Euthanasia Bondeson är tillbaka

"Jag sprang upp och steg in i vagnen. Solen kom fram. Söderut väntade nya äventyr." Slutmeningarna i Uppsalaförfattaren Carina Burmans andra bok om den kaxiga, queera succéförfattaren och amatördetektiven med det osannolika namnet Euthanasia Bondeson signalerade 2006 att det ingalunda var färdigberättat. Och nu är tant Bondeson mycket riktigt i farten igen med sitt växande entourage.

Från början, i första boken Babylons gator, befann hon sig i London med sin sällskapsdam/väninna/mer-än-så Agnes. I bok nummer två, Vit som marmor, upplevde hon allehanda äventyr i Rom tillsammans med Agnes, dennas nyfunna pojkvän Alf Seger, som är Uppsalastudent med förflutet värt att fly från, och nioåriga föräldralösa flickan Beatrice.
Nu, i Hästen från porten, befinner sällskapet sig till att börja med i den jordanska öknen.
En viktig roll i berättelsen innehas av en häst.
- Euthanasia kallar honom Djinn. Vad han verkligen heter, får vi inte veta. Det är något speciellt med den här hästen, hon har tillgång till honom, en skimmel som kommer att bli vit, men som inte är det ännu, säger Carina Burman, men vill inte avslöja mer än så.

Genom öknen till den myllrande storstaden Konstantinopel tar sig det bondesonska sällskapet via diverse äventyrligheter där överfall, mystiska resenärer och tjänstvilliga haremsdamer påverkar tillvaron.
Öknens vidder och Konstantinopels myller möts, öst och väst likaså, för att inte tala om politik och erotik.
I dagarna dyker Hästen från porten upp på bokhandelns hyllor som Carina Burmans trettonde bok - sju romaner och sex faktaböcker har hon skrivit hittills. Fler av båda sorter är på gång.

Jag träffar författaren hemma i hennes vardagsrum i våningen i Luthagen i Uppsala. Det stora vardagsrummet är fyllt av böcker i hyllor från golv till tak.
Om Euthanasia Bondeson är succéförfattare, är hennes skapare Carina Burman inte långt efter. Hennes böcker brukar, oavsett genre, få strålande kritik.
Om Euthanasia Bondeson är en nätt dam i sina bästa 40-år, kan man säga detsamma om författaren och litteraturforskaren Burman.
Men Bondesonskan förefaller föra ett aningen mer rörligt och farofyllt liv än Burmanskan, även om bägge gärna reser och upplever.

Visserligen for Carina Burman till Konstantinopel för att bakgrundsforska inför denna tredje mysteriebok, men sådant klättrande på stadens tak, som Euthanasia Bondeson visar sig bli inblandad i, upplevde författaren inte.
- Jag for dit med min 13-årige son första gången. Det var tryggt. Sedan återkom jag och satt på Svenska institutet och arbetade. Konstantinopel, dvs Istanbul, är en fantastisk stad med Topkapi, Blå moskén, Hagia Sofia och det myllrande folklivet!
28 mars ligger Hästen från porten alldeles färsk och ny i händerna på hugade läsare. För Carina Burman är den däremot relativt gammal och sedan mer än ett år lämnad. Hennes nya roman är så gott som färdigskriven. Den befinner sig, säger hon, i det stadium där hon putsar och finjusterar. Vad den handlar om, vill hon inte alls berätta. Inte förrän om ungefär ett år - så lång tid tar det från det att hon lämnar sitt färdiga manus tills boken finns ute i handeln.
Och då håller hon redan på med nästa projekt, som inte är en roman, utan en biografi över Gösta Ekman den äldre, Gösta Ekmans farfar och Hasse Ekmans far.
- Hittills har jag skrivit om korta kvinnor som Fredrika Bremer och Klara Johansson - och Euthanasia Bondeson. Så nu ska jag skriva om en lång man! Det är faktiskt ingen som har skrivit något seriöst om honom. De böcker som finns, är mycket artiga och beundrande. Jag tänker också skriva om skapandet av en tidig idol, om klassaspekten: fattig pojke blir rik stjärna. Om knarket: han var en självförbrännande stjärna som dog bara 47 år gammal. Och om genusaspekten, hans extrema skönhet, bisexualiteten.

Genusaspekten finns med också i böckerna om Euthanasia Bondeson. Hon sätter sig vid behov över tidens könsgränser, klär sig i manskläder och ägnar sig åt privatdetektiviska undersökningar, som säkerligen inte anstod en dam vid 1800-talets mitt. För att inte tala om att hon har ett förhållande med sin sällskapsdam och samtidigt är öppen för andra erotiska upplevelser.
- Hon är ekonomiskt oberoende, en kvinna som tjänar pengar på sina böcker, självständig och odrägligt självmedveten. Jag gillar henne verkligen. Och det är så roligt att skriva böckerna, säger Carina Burman.

Euthanasia Bondeson är tillbaka

Den svenska1800-talsförfattarinnan Euthanasia Bondeson har överlevt vådliga äventyr i London och Rom och är nu på väg till Konstantinopel. Nu levande Uppsalaförfattaren Carina Burmans tredje historiska deckare landar på bokhandelsdiskarna om en vecka.