– I min undersökning ser jag att det kommit in ett slags gentlemannaideal bland många fågelskådare, kanske ett nytt sätt att hantera en mansroll i förändring, säger Susanne Nylund Skog.
UNT träffar henne på hennes spartanskt inredda arbetsrum på Institutet för språk och folkminnen på von Kraemers allé i Uppsala. Det är verkligen en person som brinner för sitt arbete, det märks direkt när det smittande samtalet går igång. Fotografen Sven-Olov Ahlgren - känd för sina fågelbilder - bidrar också med intressanta detaljer om fågelskådarnas ”hemliga” liv.
Upprinnelsen till boken ”Samlare, jägare och andra fågelskådare” var en enkät som lades ut redan 2012 på nätet där fågelskådare ombads att dela med sig av sina upplevelser. Hon fortsatte med att göra intervjuer, analysera deras jargong, samla in erfarenhetsberättelser, vandringssägner, reseskildringar, fågelrapporter, handböcker, skönlitterära skildringar och bloggar. Avdelningschefen tyckte att Susanne Nylund Skog skulle göra en bok av detta och Carlssons Förlag nappade, och ville dessutom att det skulle ske snabbt. Ett par hundra av enkäterna kom sedan att bilda underlag för boken.
– Två saker slog mig tidigt: dels att berättelserna påtagligt liknade dem som Carl von Linné skrev om sina upptäckter och dels att de inte så sällan liknade ett slags hjälteepos. Ju svårare och ju fler strapatser att upptäcka fågeln desto bättre.
Hon säger vidare att berättarna skriver som om de själva upptäckt något nytt (som ju Linné gjorde på sin tid) även om det ju inte handlar om några nyhupptäckta arter. Många poängterar också att man egentligen inte kan skriva om fågelmötena, ”de måste upplevas!”.
Susanne Nylund Skog återkommer flera gånger till att det är människorna som hon är nyfiken på, deras berättelser. Även om det ofta kan handla om vad man ibland vanvördigt kan kalla nördar känns det hela tiden tydligt hon behandlar dem med respekt. Det gäller också att komma bort från känslan av bara torr vetenskaplig rapport.
Det finns ju så många olika typer av fågelskådare. Några skådar fåglar för naturupplevelsens skull, andra för den sociala gemenskapen och ytterligare andra samlar på sedda arter och tävlar med varandra. Den idealiska fågelskådaren sätter dessutom alltid fåglarna, miljön och naturen i första rummet. Föreställningen om fågelskådaren som en äldre man klädd i kaki är också på väg att förändras och ge plats för bland andra den kvinnliga nörden, den nya gentlemannen som gärna kombinerar skådandet med vinprovning och den njutande naturesteten.
En tredjedel av de enkäter som användes besvarades av kvinnor.
– Kvinnorna kommer alltmer, men som det ser ut också är de som tar ansvar för de mindre ”glamorösa” uppgifterna. Även miljöengagemanget märks tydligare där, säger Susanne Nylund Skog.
Hon har själv nära till skratt och är en god berättare. Hon guidar stolt genom det omfattande arkivet på institutionen och lyfter glatt fram en låda med tusentals osorterade brev och visar upp.
– Hur kan man bara inte bli överlycklig med att få ordna upp dessa och gå igenom människornas liv och berättelser.
Det är inget tvivel om att det är en person som hamnat helt rätt i livet. Och själv blir jag sugen på att spana in fåglar.
kultur@unt.se