Fin Uppsalajazz utan bett

JAZZ. Uppsalabördiga Lisa Werlinder är en mångsidig artist. Förutom att vara en duktig skådespelare debuterar hon nu som jazzsångare, med egenhändigt skriven (med viss medverkan av medproducenten Henrik Janson) musik och text. Även här visar hon upp en tydlig kvalitet och lyckas på sina ställen låta som en ung Monica Z. Arrangemangen är snygga och lättlyssnande, dock inget som just sticker ut. Bland musikerna finns förutom gitarristen Janson också basisten Patrik Boman, trumpetaren Peter Asplund och saxofonisten Magnus Lindgren.
Överhuvudtaget är det ett välproducerat, lite snällt, album som visar upp en talangfull artist som gärna kan få lite mer att bita i nästa gång. Lisa Werlinder har en fin röst och en ådra för fina melodier.