Flygvapnet kom före musiken

"Mitt yrke, instrumentmakare vid flygvapnet, har alltid varit nummer ett och musiken nummer två. Jag har faktiskt aldrig haft en tanke på att bli yrkesmusiker. Fast jag har spelat så mycket.

Jag växte upp i Kramfors. Mina föräldrar var musikintresserade. Pappa spelade fiol och piano, mamma orgel. Och de sjöng i kyrkokören. Pappa gillade dessutom konsertmusik. Mina tre syskon spelade också: min yngsta syster spelar fortfarande piano och bas.

För mig tände det till när jag hörde militärmusik på gatan i Kramfors i slutet av 1940-talet. Det var något med rytmen och de olika stämmorna. 1949 hörde jag Griegs a-mollkonsert i radio. Det är en av mitt livs största musikupplevelser. Jag köpte noterna till den och fuskade lite på pianot.

Annars är Oscar Peterson min stora favorit.

Att jag fick det yrke jag fick berodde på att min pappa såg i dagstidningen att man sökte elever till Flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås. Jag skickade in en ansökan, blev uttagen till tester två dagar i Östersund - och kom in som en av 25 bland 1000 sökande! Jag gick två år på skolan i Västerås, sedan gjorde jag två års praktik på F16 i Uppsala.

Under åren i Västerås bodde jag på elevhemmet i Johannesbergs slott. Där fanns ett piano som jag spelade på varje dag. Jag hade tagit lektioner och det var ju mest klassisk musik. Men så hade jag lyssnat på Charlie Norman och började ta ut boogie woogie på gehör.

När jag kom till Uppsala, smet jag in på nationerna och spelade innan jag hade tillgång till eget piano. En kille, som hette Åke Gauffin, sa att jag borde anmäla mig till tävlingen Ungdom med ton i Slottsbacken. Rune Plyhm var domare. I finalen tävlade jag mot Lars Erstrand och vann. Då bytte Lasse instrument och blev ju en uppskattad vibrafonist.

Lasse Erstrand bildade en kvartett, där jag kom med på piano, Lennart Dahl på trummor och Kurt Nordström på bas. Vi spelade i pauserna på Bluffen, när Rune Plyhm spelade dansmusik där. Samtidigt hade jag ju ett fantastiskt jobb - för jag fick fast tjänst på F16 när praktiken var slut.

När Lasses kvartett splittrades kom jag med i Kurt Ohlssons kvintett. Jag gick samtidigt kurser på Musicum och i Uppsala musikskola. Spelade Chopin, Bach och Beethoven, läste musikteori, lärde mig skriva stämmor för olika instrument. Det var hårda bud.

1958 var ett speciellt år. Då förlovade Birgit och jag oss. Och det året ringde Rune Plyhm. Han skulle bilda ett nytt band med tre blåsare från Regionmusiken plus komp. Efter ett år hade vi fyra blåsare. Jag spelade med Rune till 1962 då Bluffen revs och han slutade med sitt band.

Jag var väl inte hemma så mycket, trots att vi fick barn. Dels hade jag jobbet på heltid, dels var jag ofta borta på spelningar på kvällarna. Det blev flera band efter Rune Plyhm. Bland annat spelade vi på Fasching, på Nalen och i Björknäspaviljongen i Stockholm. Då var Björn Sjödin med på trummor.

Vi spelade för den delen också i Uppsala, på Klubb Orvar på Norrlands nation. Jag minns när vi spelade med Little Gerhard. Det var roligt!

Birgit och jag byggde eget hus i Bälinge. Där bor vi fortfarande och trivs bra. Jag och fyra vänner bildade Bälinge Musiksällskap. Och  på F16 spelade jag till Luciatågen.

De sista 31 åren på F16 var jag anställd på flygsimulatoravdelningen. Ett fantastiskt jobb! Uppgiften var att starta simulatorn för Draken och Viggen på morgonen. Att underhålla och utveckla anläggningen. På uppdrag av Försvarets materielverk tillverkade jag bland annat en G-dräktsventil till JAS-simultatorn. Det var en stimulerande tid! Och, som sagt, jobbet har alltid varit nummer ett, trots mitt musikintresse och alla spelningar.

Jag har verkligen haft tur i livet, med familjen, arbetet och musiken!"