Författarnas fristad Uppsala
Uppsala har blivit en fristad för hotade författare. En lägenhet och försörjning under två år väntar redan på den första gästen, en kvinnlig författare som för ögonblicket befinner sig utanför landet.
Foto: Emma Wiklund
På Svenska PEN:s lista över hotade, fängslade och mördade författare finns ungefär 1 000 namn.
- Det är författare som är kvar i sina hemländer. Dessutom finns ett mycket större antal författare som lever i exil runt om i världen, säger Maria Moberg, författare och vice ordförande i Svenska Pen, dessutom ordförande för Fängslade författares kommitté.
- Så bra att Uppsala har blivit fristad! Städerna väljer själva vilka författare de bjuder in, men oftast sker det på rekommendation från Svenska Pen. Vi har ju ett oerhört kontaktnät och vet vilka författare som är i behov av hjälp, säger hon.
Personen, som blir den första skyddade författaren i Uppsala, är redan utsedd. Av säkerhetsskäl är hennes identitet än så länge skyddad och hon befinner sig just nu inte i landet.
- Men hon har faktiskt varit här i hemlighet en period, säger riksdagsledamoten Cecilia Wikström, som i väntan på att författaren skall komma, har näst intill dagliga samtal med Säpo om säkerhetsaspekterna.
Att göra Uppsala till en fristad är ett åtagande som inte är helt okomplicerat. Författaren ska känna sig trygg. Därför ska medierna inte avslöja var lägenheten finns som är avsatt för den hotade författaren.
- I fristadstanken ingår att författarna skall kunna söka asyl. i Norge får de asyl automatiskt, men så är det inte i några andra länder i Europa, inte heller i Sverige, säger Maria Moberg.
Ett stort antal städer runt om i Europa erbjuder hotade författare skydd. Bäst är, enligt Maria Moberg, Norge med sju olika fristäder. Där finns också organisationen Icon, som samordnar fristadsverksamheten.
När den hotade författaren kommer till Uppsala, väntar alltså en lägenhet, betald för en tvåårsperiod. 200 000 kronor per år har kommunen avsatt för författarens räkning, för hyra, mat och annat. Troligen kommer författaren att få någon form av kontakt med Uppsala universitet. Dessutom hoppas Pen och kommunen att Uppsalas författarsamhälle, om det kan sägas finnas ett sådant, blir ett kontaktnät för författaren.
- Hon skall känna sig trygg här och kunna arbeta i lugn och ro. Jag känner mig mycket stolt över min kommun som öppnar sina dörrar så här, säger Cecilia Wikström.
Fristadstanken, som för Uppsalas del initierades av hennes partikamrat Terry Carlbom under hans tid som internationell sekreterare i Svenska Pen på 1990-talet, ligger henne varmt om hjärtat. Förra året antog folkpartiets landsmöte hennes förslag om att ha fristadsprincipen som en av partiets politiska programpunkter.
- Det här är ett konkret sätt att visa kulturpolitikens möjligheter bortom landets gränser, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter