Förrädiska kärlekslåtar

Skivan är inspelad i Sverige med Jari Haapalainen ("mitt ute i skogen" samt i Atlantis-studion i Stockholm) och att läsa pressmeddelandet och hans dagbok på nätet är nästan lika kul som att lyssna på skivan. "I¹m not kidding, there were wild pigs, stray cats". När han var i Stockholm fascinerades han över alla "American psycho style Swedes with their hair slicked back". Men allt verkar ha gjort honom gott, liksom kärleken, förstås. Skivan inleds med The storm is coming med mäktigt trumspel från Andy "The boy" oung (från Lift To Experience) och når via bagatellen Born in the ¹70s fantastiska höjder i tredje spåret This one¹s for you. En plågsamt romantisk låt med fin, spröd sång och textrader som "I¹d wear you on my arm like a brand new scar". I titelspåret närmar han sig det banala ("They said it wouldn¹t last/ You proved the wrong/ Took on everyone"), men det är svårt att inte le när man lyssnar. Ibland blir han lite för teatralisk, närmast utstuderad. För att sedan välta allt över ända med tossiga uptempo-låtar som Loneliness, en låt som är helt malplacerad, men svår att motstå i all sin poppiga enkelhet. Avslutande Black dress är ett bakfylleepos om förälskelse på det tidiga stadiet, han sitter uppe och tittar på sin flamma som ligger slocknad med "whiskey breath" och sött sovande i en skrynklig svart klänning. Som han själv skriver, man behöver inte ägna sig åt själslig exorcism eller självplågeri för att skriva bra låtar. Skönt att det stämmer för en gångs skull.