Det började med mästerdetektiven Kalle Blomkvist och slutade med en professur i kemi. Fast... kanske inte slutade. För en bok om gifter och giftmord är snart klar. Och vem vet om det inte blir en giftmordsdeckare rätt vad det är.
Olle Mattsson stötte på den ständigt nyfikne och vetgirige detektiven Kalle Blomkvist i Astrid Lindgrens barnböcker i barndomen på 1950-60-talet. Dessutom i Olle Hellboms film där Kalle gjorde kemiska experiment. Dessutom fick Olle Matsson i present en kemilåda.
- Blomkvist och lådan bidrog till mitt kemiintresse, medger han.
Både deckarintresset och kemiintresset har hållit i sig.
Som kemist ägnar han sig inte specifikt åt gifter, men som föreläsare gör han det, när han berättar om giftmord i skönlitteraturen.
Har han några favoriter bland giftiga detektivromaner?
– Med kombinationen bra litterär kvalitet och finurligt giftmord? Ja, en favorit är H K Rönnbloms döden i grytan. Agatha Christies debutbok En dos stryknin och Jan Ekströms Ättestupan är också bra, säger han.
Agatha Christie arbetade med medicindelning på ett sjukhus under första världskriget.
– Hon är den deckarförfattare som har sksrivit flest böcker med fgiftmord och hon har använt fler giftsorter än någon annan.
Agatha Christie måste har varit noggrann i sina efterforskningar, för hon är, enligt Olle Mattsson, kunnig och korrekt när hon doserar sina gifter.
Måndag kväll kommer mycket att avslöjas kring gifter, mord och deckare. Olle Mattsson, professor vid Uppsala universitet, KG Fredriksson, deckarkännare, författare och översättare ni Uppsala, och Mark Personne, överläkare och verksamhetschef på Giftinformationen berättar och diskuterar erfarenehetr av gifter i verkligheten och i litteraturen.,
Fakultet X kallas den serie av gränskorsande entréfria evenemang i sal X i Universitetshuset i Uppsala, som programmet Om giftmord och giftiga deckare ingår i.
Giftmord och giftiga deckare i Uppsalaprogram
Någon tar sig för strupen, hulkar, faller död ner. Ett giftmord har begåtts. Av vem? Med vilket gift? Scenen är välbekant från otaliga deckare. Och ämnet för en Uppsaladiskussion under måndagskvällen 2 maj.
Olle Matsson, professor.
Foto: Privat
Gifter i mordfall (verkliga och i böcker)...
... dricks, äts, fås per injektion, andas in, tar sig in genom huden;
... kan vara till exempel arsenik, akonitin, cyankalium, stryknin aktuella och gamla droger som extsy eller opium, extrakt ur växter som sprängört och i hushållen befintliga mediciner som insulin, hjärtmediciner och mycket mer;
... en kvinna i 60-årsåldern dömdes till livstids fängelse för giftmord på flera åldringar i Finland 2010;
...påven Clemens II blev 1047 blyförgiftad när han försökte bekämpa korruptionen i Vatikanen;
... mellan Sibbo i Films socken och Labbo i Tegelsmora socken i Uppland ligger en gammal avrättningsplats. Den sista som blev avrättad var Vibo-Stina eller som hon egentligen hette Stina Pehrsdotter, född 15 mars 1806 och död 19 juli 1845. Hon hade mördat sin man med arsenik;
...Snövits elaka styvmor försökte ta livet av Snövit genom att spruta gift i ett äpple, men tji fick hon. Snövit blev visserligen medvetslös men väcktes till liv av en kyss.
I giftmördarens trädgård...
...kan man kanske finna en rabatt med bland annat de ytterst giftiga sprängört, odört, vildpersilja, stormhatt och bolmört insprängda mellan ”vanliga” rabattblommor som borstnejlikor, höstflox, löjtnanshjärtan, iris, malvor och tigerliljor.
Sprängört, odört och vildpersoilja är Sveriges tre giftigaste arter enligt kemiprofessor Olle Mattsson vid Uppsala universitet.