Gottsunda satsar på litteraturen

Gottsundaskolan i Uppsala satsar på svenska språket och på läsning. Inspiration har skolan hämtat från Nya Zeeland.

Kultur och Nöje2008-04-27 00:00
- Nya Zeeland har bra idéer kring läsande, som vi använder oss av. Litteraturcirkelmodellen till exempel, säger Gunilla Öbrink, enhetschef och svensklärare på högstadiet.
Eleverna läser i grupper om fem-sex personer en gemensam bok. Alla i gruppen har olika roller, som de byter när de byter bok. Alltid finns en diskussionsledare, en sammanfattare, en ordletare.
- Vi har också en lästimme i veckan, när eleverna läser böcker som de själva väljer.
I åttonde årskurserna läser eleverna en bok gemensamt per klass och termin. I Gunilla Öbrinks klass är just nu Katarina Kieris Dansar Elias? Nej! aktuell.

Inför Uppsalatävlingen i högläsning för åttondeklassare, där Gottsundaskolan i år deltog för första gången, har åttorna dessutom tränat att läsa högt för varandra.
Många elever på skolan har andra länder än Sverige som ursprungsland. De, som har svenska som andraspråk, läser 500 sidor skönlitteratur per termin.
Tar man upp litteratur från elevernas olika kulturområden?
- Det gör vi nog inte, men vi har böcker i svensk översättning, som de kan välja att läsa på lästimmen. Flyga drake till exempel.

Undervisningen i Gottsundaskolan visar att det går att stimulera barn och ungdomar att läsa böcker. Arbetet börjar förstås inte på högstadiet, utan på lågstadiet, påpekar Gunilla Öbrink.
Om vikten av att läsa skönlitteratur säger hon:
-Man har bara ett liv. Genom böcker kan man få så många fler, och perspektiv på världen. Man får ord för sådant man själv inte kan sätta ord på.

En litterär kanon för svenska skolor har debatterats.
- Ingen skal gå ut grundskolan utan att känna till författarskap som är vårt kulturarv. Det betyder inte att man måste ha läst hela böcker, men man bör ha mött texterna. Sådana texter som blivit alltför ålderdomliga kan läraren ju berätta i stället, säger Gunilla Öbrink.
Riksdagsledamoten Cecilia Wikström från Uppsala har på sin ständiga agenda att värna svenska språkets och litteraturens ställning i bland annat skolan. Hennes förslag om en litteraturkanon har både applåderats och kritiserats. På det har hon svarat att en litteraturkanon kan vara ett stöd för de barn, som av olika skäl inte får uppmuntran till läsning hemifrån.
- Bildning i svenska språket och litteraturen är en rättighet, säger hon men påpekar också vikten av att andra generationen invandrares litterära och kulturhistoriska erfarenheter vävs in i undervisningen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!