– Det händer jättemycket här! konstaterar Christina Göthesson, lärare på konstlinjen.
I veckan myllrar folkhögskolan vid Wiks slott av aktivitet. Konst färdigställs, musikstycken repas, teaterscener byggs och texter övas in. Folkhögskolan har fyra estetlinjer: konst, musik, teater och skrivande. På lördag bjuder eleverna på körkonsert i slottets riddarsal, utomhusmusik, tre klassiska teateruppsättningar, en ny antologi och uppläsningar av egna texter. Över hela området pågår också olika konstutställningar.
– Eleverna jobbar febrilt inför Wikdagen. Det är slutet på en ettårig utbildning som de visar. Det är många stora, häftiga målningar och elever som experimenterar med rum, installation och performance.
På konstlinjen har eleverna jobbat mot temat “Gränser”. Annika “Ine” Saito från Örsundsbro har satt begreppet i relation till favoritdjuret: hästar.
Hennes avslutningsprojekt är en stor hästskulptur i armeringsjärn och hönsnät.
– För mig har hästar alltid varit ett sätt att testa mina egna gränser. Jag har tränat trav, trickridning, bågskytte på häst och ponnyboll. Hur mycket klarar man av att göra med en annan varelse? undrar hon.
I hennes examensprojekt försöker hon förflytta gränsen för vad hon själv klarar av. Aldrig tidigare har hon gjort en så stor hästskulptur.
– Det är spännande, men det har varit superjobbigt. Jag får böja armeringsjärn med handkraft och jag har skrapmärken och rivmärken överallt av hönsnätet. Men nu är jag nästan klar och det känns underbart.
Teatereleverna på Wik har jobbat med temat “Flykt”. Gruppen har delats i tre olika teatersällskap som fått varsitt klassiskt verk att spela upp.
– Vi har fått en halvtimme som vi ska förvalta på något sätt. Antingen kan vi göra en snabbversion av verket och ta ut en del eller ändra och lägga till text, berättar eleven Amanda Cecilgård.
Hennes grupp gör en modern version av “Den kaukasiska kritcirkeln” av Bertolt Brecht. Själv spelar Amanda en reporter som för berättelsen framåt. I originaltexten är rollen en sångare.
– Vi placerade det i dagens Sverige i stället, förklarar Amanda Cecilgård.
Hon tycker att det har varit jätteroligt att jobba med en klassisk text.
– Det har blivit ett roligt sista projekt.
Att det är Wikdagen i helgen signalerar att året på folkhögskolan snart är slut.
– Det känns tråkigt. Jag bor på internatet och hänger med alla möjliga. Det är fantastiskt här!