â Trolleri har av och till haft en oförtjĂ€nt lĂ„g status. Men fĂ„ kĂ€nner till vilken pĂ„verkan denna konst har haft pĂ„ kulturhistorien, sĂ€ger Per Eklund.
Fem Ă„r har det tagit honom att skriva boken âTrolleri som konst och kulturâ. Boken handlar om hur trollerikonsten utvecklats genom sekler, inom vilken kontext, vilka sammanhang magiker genom tiderna har verkat och hur trollerikonsten pĂ„verkat sin samtids scenkonst. Den börjar med förhistorisk tid och egyptierna, som bland annat anvĂ€nde sig av trollstavar, och avslutas nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 1950 â 1960-talet, vid tv:s intĂ„g dĂ„ scenmagin tillfĂ€lligt hamnade i en svacka.
Per Eklund, som sjÀlv Àr trollerikonstnÀr vid sidan av lÀraryrket, har forskat i arkiv, Uppsala universitetsbiblioteks, Kungliga bibliotekets och nÄgra privata. Det finns nÄgra samlare i Sverige av bÄde rekvisita och tryckta memorabilia som affischer, tidningsartiklar och dagböcker. Stor hjÀlp har han ocksÄ haft av Svenskt magiarkiv, tidigare belÀget i Nyköping men sedan i vÄras överflyttat till det nyöppnade Sveriges trollerimuseum i KolmÄrden.
Tidigare har böcker om speciella trollerikonstnĂ€rer givits ut, liksom rena handböcker i trolleri, som tillexempel âSibyllans hemligheterâ som kom 1905. Men detta Ă€r enligt Per Eklund första gĂ„ngen som nĂ„gon sĂ€tter trollerikonsten i ett kulturhistoriskt sammanhang.
â Artisterna har tolkat sin samtid med sina förestĂ€llningar och genom att studera dem och vilken genomslagskraft de fick under sin verksamhet kan man sĂ€ga en del om bĂ„de historien och om artisterna.
Ett exempel Àr den amerikanska utbrytarkungen Houdini under början av 1900-talet, som enligt Per Eklund var en dÄlig trollerikonstnÀr men en skicklig utbrytarkung, dessutom en slug marknadsförare av sig sjÀlv. Han kom till exempel att medverka i flera filmer, men ansÄgs vara en otrevlig och egoistisk typ av de övriga i branschen. Mer förtjust Àr Eklund i den franska magikern Robert-Houdin som var urmakare i grunden. Han konstruerade allsköns trollerimaskiner, automater, under tidigt 1800-tal, exempelvis ett apelsintrÀd som börjar blomma och bÀra frukt inför publikens ögon. Det blev han som kom att kallas den moderna trollerikonstens fader.
â Han var en av de första trollerikonstnĂ€rerna som upptrĂ€dde i frack och han startade en teater i Paris. DĂ€r gav han enbart âSoires fantastiquesâ, för samhĂ€llets övre skikt med magiskt innehĂ„ll och lyfte pĂ„ sĂ„ sĂ€tt statusen för trollerikonsten.
En annan fransk magiker kom att bli vÀlkÀnd för alla som Àr intresserade av filmhistoria, nÀmligen Georges MéliÚs. DÀr kom de mekaniska trollerimaskinerna till anvÀndning i ett dÄ helt nytt medium, filmkonsten.
I Sverige har mÄnga stora magiker turnerat, en av de första var Philip Jonas pÄ 1700-talet.
â Magikerna drev en sorts skola i de rum de hyrde i Stockholm. Intresserade fick komma och först se en förestĂ€llning och sedan lĂ€ra sig nĂ„gra av trollerikonsterna, berĂ€ttar Per Eklund.
Under förra sekelskiftets vurm för spiritism fick trollkonstnÀrerna en ny uppgift. De kunde nÀmligen avslöja medier och deras trick för att manipulera den publik som sÄ desperat ville fÄ kontakt "med dem pÄ andra sidan".
De kvinnliga trollkonstnÀrerna i historien Àr ett av bokens teman. Under förra sekelskiftet var det vÀldigt populÀrt, i synnerhet i London, att kvinnor trollade pÄ scenen.
â Tricket med den itusĂ„gade damen kom samma Ă„r som kvinnorna kunde rösta i Sverige, 1921, och dĂ„ stred suffragetterna fortfarande i England för kvinnlig röstrĂ€tt. Just dĂ„ började det ocksĂ„ anses dekadent att kvinnor överhuvudtaget stod pĂ„ scenen. Först pĂ„ 1930-talet blev det vanligt att en manlig trollkonstnĂ€r hade en kvinnlig assistent, berĂ€ttar Per Eklund.
Ett tag under 1950 och 1970-talet hade trollerikonsten en formsvacka. Men under senare decennier har den fÄtt ett uppsving. Brittiskfödda Tommy Cooper och Topper Martyn, som mot slutet av sitt liv bodde och verkade i Uppsala blev förebilder inom komisk magi.
â Numera kan Sverige sĂ€gas vara i framkant internationellt sett med mĂ„nga unga artister pĂ„ uppĂ„tgĂ„ende, sĂ€ger Per Eklund.
Svenska Joe Labero har med sina bombastiska scenshower blivit ett stort namn pÄ inte bara svenska utan ocksÄ internationella scener. Uppsalamagikern Johan StÄhl hör till dem som skördat priser pÄ internationella tÀvlingar och dessutom har han startat en internationell festival, "Uppsala Magic & Comedy", hÀr i Uppsala. Till den har ocksÄ knutits SM i trolleri. Magin, trolleriet och illusionskonsten lever vidare.