I konstverket sammanbinder Martin Lima de Faria på ett originellt sätt Ingmar Bergman med Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning.
Vid en första anblick tycks verket bestå av en megafon av den typ som användes vid filminspelningar när filmkonsten var ung. Ur tratten hörs autentiska ljud från barnmorskor som förbereder en förlossning blandat med ljudupptagningar från Bergmans repetitionsarbete med "Fanny och Alexander". Men så fort ett barn föds på Akademiska sjukhuset händer det saker.
– Konstverket är aktiverat mellan två symboliska klockslag, från 14.07 på fredagseftermiddagen fram till 19.18 på lördagskvällen. När ett barn föds hörs Bergman ropa "Livet, varsågod, börja". Därefter ljuder ett gällt barnskrik som går över i vacker cellomusik, liknande den i dopfestscenen i "Fanny och Alexander", berättar Martin Lima de Faria.
Allt bygger på kommunikation från en signaldosa på förlossningen till en dator inne i verket på bästa fönsterplats i UKK:s restaurang. För föräldrarna i förlossningsrummet är det frivilligt att delta. Hur många gånger konstverket, som konstruerats med hjälp av teknikern Fredrik Borg, kommer att aktiveras under de 29 timmarna är förstås oklart.
– I snitt föds tio barn per dygn på Akademiska. Men det kan förstås bli betydligt färre eller fler, vi får se.
Tidigare i år testades konceptet i samband med en Bergmanfestival i Reykjavik. Då fungerade allt perfekt.
Det kommer att hända saker visuellt också. När barnet fötts tänds ett ljus, och en glittrande filmremsa med just den kända scenen från "Fanny och Alexander" blir synlig och tycks sväva ovanför megafonen.
Martin Lima de Faria ser verket som en hyllning till livet, födelsen, Bergman och inte minst personalen på förlossningen med barnmorskorna i spetsen.
– De gör ett fantastiskt arbete trots tuffa arbetsvillkor och låg lön. Jag är extrapappa till tre barn och biologisk far till två barn som fötts på Ackis, och vet vilket otroligt arbete de utför.
Det var erfarenheterna från förlossningen som först inspirerade honom till "Livet, varsågod, börja". När sedan Bergmanåret närmade sig kom han på idén att ge konstverket ett Bergmantema. Han har förhoppningar om att verket ska bli ett permanent offentligt konstverk i centrala Uppsala.
– Det vore ju fantastiskt att gå på stan och kunna se att just nu föds ett barn i Uppsala, säger han
Att uppmärksamma hundraåringen Bergman på ett modernt och annorlunda sätt känns helt rätt för Martin Lima de Faria.
– Jag jobbade som regiassistent åt Liv Ullman under "Enskilda samtal" som ju Bergman skrev manus till. Under förberedelserna och inspelningarna träffade jag honom flera gånger. Jag slogs av att han var väldigt modern på många sätt. Intresset för ny teknik och det senaste inom kameror och ljussättning var tydligt. Han hade också full koll på tv-serien "Rederiet" som jag regisserade på 90-talet. "Det är min favoritserie förstår du, jag har sett varenda jävla avsnitt", sa han.
Temakvällen "Bergman, baby!" inleds med presentationen av "Livet, varsågod, börja!". Då kommer också Ann Båth, chef för förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset, att berätta om arbetet där. Kostymtecknaren Nils Harning visar sin utställning "Bergman i taket" med kostymer från "Fanny och Alexander". Skådespelaren Emma Behrendtz gör sin egen monolog "Lille Bergman" innan det blir ett avslutande samtal om Bergman under ledning av Anna Pettersson, chef för Strindbergs intima teater. Deltar gör skådespelarna Ewa Fröling, Marie Göranzon och Gunnel Lindblom.