Holländsk guldålder på Nationalmuseum

Holland står i fokus på nationalmuseum i höst. Men det självklara huvudnumret - Rembrandts självporträtt som återfanns i Danmark förra veckan - saknas ännu. -Så fort vi får hit den så ska vi sätta upp den, säger utställningskommissarie Görel Cavalli-Björkman.

Kultur och Nöje2005-09-22 00:00
Höstens storsatsning på Nationalmuseum är utställningen Holländsk guldålder. Rembrandt, Frans Hals och deras samtida. Här trängs de allra mest klassiska konstverken sida vid sida; stilleben, porträtt, landskap, genremåleri och teckningar.
Men det självklara huvudnumret finns inte på plats ännu: Rembrandts självporträtt. Det är än så länge kvar i Köpenhamn, där det återfanns förra veckan efter att ha varit försvunnet sedan den spektakulära konststölden för fem år sedan. Men så snart det kommer till Stockholm ska det upp på väggen, lovar Görel Cavalli-Björkman, utställningskommissarie.
-Jag tror att vi får se den inom de närmaste dagarna. Om den inte har några skador. Polisen försäkrar ju att den inte ska ha det. Men vi måste titta på den i en konservatorsateljé först.

Holland alltid populärt
Självporträttet kommer att få celebert sällskap på väggen. Ovanför platsen där det än så länge bara finns en kopia, hänger den storslagna Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, som sedan länge finns i Nationalmuseums samlingar.
Just Nationalmuseums samlingar är i fokus för utställningen, och det föll sig naturligt att göra en utställning om de holländska mästarna, menar Görel Cavalli-Björkman.
-Det holländska måleriet från 1600-talet har alltid varit populärt. Det finns hemskt mycket av det i Sverige, även i privata samlingar. Dessutom har vi också ganska spektakulära inlån, målningar som annars inte går att se i Sverige.
Att det blev just Holland som blev en stormakt inom bildkonsten under 1600-talet, har sina politiska och ekonomiska förklaringar (se faktaruta nedan). Men varför har den holländska konsten fortsatt att fascinera oss genom århundradena?
-Den kan säga oss väldigt mycket om en ny tid. Det är mycket i den som liknar vår tid idag. I andra länder var det kungar och påvar som styrde. Men i Holland var det borgarna, den stora allmänheten, som var konstköpare. Och det präglar ju också motiven, säger Görel Cavalli-Björkman.

Bra nybörjarkonst
Utställningen är också en lämplig inkörsport för den som normalt sett inte är speciellt konstintresserad. Detta har man tagit fast på i katalogen, som är föredömligt pedagogiskt uppbyggd. Och dessutom är den mindre än de tegelstenar som annars ofta publiceras i samband med stora utställningar.
-Katalogen är verkligen gjord för den stora allmänheten. Man säger ofta att konsthistoriker har gjort för mycket coffee table-books, med svåra artiklar och som är tunga och dyra. Vi ville göra något som alla kan läsa på tåget, en introduktion till den holländska konsten.

FAKTA


Den holländska guldåldern
  • Sju nederländska provinser bröt sig ur det Habsburgska riket 1584. Dessa bildade så småningom en republik, som styrdes av en ståthållare.
  • Under republiken rådde en för tiden ovanlig frihet, både för religion och kultur.
  • Man har beräknat att under tiden 1640-1659 skapades cirka 1,3 miljoner målningar i Holland.
  • Av dessa finns ungefär en procent bevarade idag.
  • Guldåldern för konsten tog slut i och med att fransmännen invaderade Holland 1672.
  • Utställningen på Nationalmuseum pågår till och med den 8 januari 2006.
    Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!