"Folk tolkar en på olika sätt utifrån vad man läses som eller vad man uppfattas som. Den processen upplever jag händer med typ allt runt omkring oss och kanske då också i naturriket", säger konstnären Catja Tonberg.
Det färgrika Pridetåget går runt Uppsala innerstad och UKK blir Pride House. Samtidigt invigs utställningen "Växtvärk/Growing pains" med video och kolteckningar i Bror Hjorths hus. Konstnären Catja Tonberg, tillika Bror Hjorthföreningens teckningsstipendiat, vill väcka tankar och visa hur hon kan se på världen i verket "Queering the Flora" då hon tecknar av växter från boken "Den nordiska floran" med svart kol på vita väggar.
– Alla kanske skojar lite om blomnamn som exempelvis "svärmors tunga" (vars långsmala blad har vassa kanter), "kärringtand" (med gula blommor) eller "svärmors kudde", (en kaktus), men motsvarigheten i mansnamn är inte lika många. 97 procent av alla växter har historiskt namngetts av män, säger Catja Tonberg.
Utställningen i Bror Hjorths hus består huvudsakligen av kolteckningar på vägg, men innehåller även några videoverk med liknande tematik.
"Människan har en önskan att indela både växter och människor i olika kategorier, ofta på sätt som egentligen inte säger så mycket om den faktiska individen, det är utgångspunkten för mitt verk", säger Catja Tonberg, teckningsstipendiat.
Hon tecknar rakt på väggarna i utställningsrummet. Växterna avbildas större än henne själv för att poängtera deras egenvärde och ge dem plats i rummet. Under vernissagen och 13–14 september kommer hon även att teckna live.
– Jag vill queera till det, skifta fokus, jag ser queer som något expansivt. Jag tecknar växterna stora, då tappar de feminiserande namnen lite av sin kraft och växten får stå för sig själv, jag gör en friande handling, säger hon.
Hon menar att det går att läsa in en slags uppfattning i växtnamn. Hon ger exemplet "jungfrulin", en späd och sirlig växt som får representera någon som är orörd och oskuldsfull medan "himmelsört" eller "Clitoria terratea" på latin, vars blomma Linné ansåg liknade ett kvinnligt könsorgan, representerar en mogen kvinna.
– Namngivandet och kategoriserande av växter speglar strukturer som finns i hela samhället. Jag vill visa att queer är ett expansivt begrepp, ett sätt att vara utan kategoriseringar som "hon" och "han" eller en viss sexualitet och låta både växter och människor vara det de är. Jag är själv inte alltid superbekväm med hur folk läser mig, säger Catja Tonberg.
Bror Hjorthföreningens teckningsstipendiat, Catja Tonberg ställer ut video och kolteckningar.
Catja Tonberg har tagit avstamp i den brittiska teoretikern Sara Ahmed som talar om ”queera ögonblick”, tillfällen när vår värld förefaller annorlunda än hur den vanligtvis uppfattas.
Hon hänvisar till den brittiska teoretikern Sara Ahmed som talar om ”queera ögonblick”, tillfällen när vår värld förefaller annorlunda än hur den vanligtvis uppfattas. Catja Tonbergs ambition är att skapa sådana ögonblick och få besökarna att se växterna på ett nytt sätt och kanske skapa ett skifte i hur vi närmar oss dem.
Utställningen pågår till och med 6 oktober.