– Hon var nyskapade på så vis att hon anslöt sig till en ny anglosaxisk tradition. Tidigare hade man enbart studerat en massa medicinska teorier, och fått mer eller mindre konstiga svar på vad sjukdomar berodde på. Men vad Karin gjorde var att hon satte in sjukdomarna i sina sociala sammanhang, säger Tore Frängsmyr, professor emeritus, idé- och lärdomhistoriska institutionen, Uppsala universitet.
Tore Frängsmyr tillägger:
– Till exempel kom hon in på kvinnans och kroppens historia i relation till samhällets konventioner.
Han har följt hennes karriär och arbetat sida vid sid med Karin Johannisson under cirka 40 års tid. Karin Johannisson kom till institutionen för idé- och lärdomshistoria i slutet av 1960-talet. Hon arbetade både som lektor och studierektor. 1974 disputerade hon och i slutet av 1980-talet fick hon en sexårig forskartjänst som gjorde att hon kunde satsa på sin forskning.
– När hon fick chansen att forska i princip på heltid då hände det verkligen saker. Hon utvecklade en beundransvärd produktivitet både som fackboksförfattare, föredraghållare och kulturdebattör genom alla artiklar som hon skrev, säger Tore Frängsmyr.
1997 blev Karin Johannisson professor vid institutionen och år 2005 utnämndes hon till hedersdoktor vid universitetets medicinska fakultet. Hon nominerades till Augustpriset fyra gånger och i somras tilldelades hon Övralidspriset för sitt författarskap.
Karin Johannisson avled i sviterna av en hjärntumör, skriver DN. Hon blev 72 år.