Det är mycket folk på Studentradion när UNT Kultur träffar representanter från kanalens ledning. Förklaringen finns på armbandsuret: klockan är strax efter 15 och många av kanalens sändare befinner sig i lokalerna i Ekonomikums källarplan för att de antingen precis har sänt eller för att de ska förbereda kommande program. Desto lugnare är det i det ljudisolerade rum som finns i ánslutning till en av kanalens två studios. Där slår vi oss ner i den insuttna soffgruppen för att tala om radiokanalen som fortsätter sitt arbete med att sticka ut från radioutbudet.
– Vi har program i dag som aldrig skulle kunna höras på "vanliga" radiokanaler. Det är tilltalet som gör oss speciella, att programmen inte behöver vara superbreda utan mer fördjupande och med mycket kunskap bakom, berättar Studentradions programchef Malin Thonäng.
De nischade programmen tillsammans med kanalens fokus på att snappa upp den senaste musiken, lyfts fram som det som utmärkande för Studentradion. Men även dess ställning i studentstaden Uppsala är något som sticker ut. Som det faktum att Ekonomikumparken fylls till sista kvadratmeter på Valborg beror på Studentradion.
I boken "Signaler från ett sopnedkast – en radiohistoria" som Studentradion släpper i samband med jubileet, kan man i olika reportage läsa om kanalens historia, utveckling och upp- och nedgångar. Här berättas om Valborgsfirande som bevakades av sändare med sladdlös utrustning som stod i telefonkiosker med luren mot högtalarna medan de pratade med förbipasserade människor i andra handens mikrofon.
– När vi flyttade från lokalen på Trädgårdsgatan och hit år 2000 så tänkte man: varför inte bara dra ut sladdarna och sätta sig i parken? Då var det fortfarande i Stadsparken och Slottsbacken som alla studenter samlades, berättar Ingrid Broman, stationschef och ansvarig utgivare, från tvåsitssoffan.
Ett litet partytält slogs upp och Studentradion sände för första gången "direkt från Valborgsfirandet". Det första året kom det ungefär 30 personer till parken. 2012 uppskattades besökarna till cirka 20 000.
Studentradions 30-årsfirande sker under en temadag på Gustavianum i dag.
– Tanken är att vi vill göra någonting som inte bara är för studenter eller inbitna radionördar, utan som kan nå ut till hela Uppsala. Vi vill visa att radio är för alla oavsett vem man är och det genom att väva in så många delar under dagen som möjligt, säger vice ordförande Ivan Barck.
Därför blir det bland annat livesänd frågesport i auditoriet med programledaren Annika Lantz, men även en paneldebatt om radions framtid med Mats Åkerlund, samordnare av digitalradiofrågor på Sveriges Radio, och Christer Hederström från Public servicerådet.
30-års jubileet firas även under hela kommande vecka i kanalens programtablå. Där dyker gamla sändare upp med nyinspelade versioner av sina program. Först ut på måndag är rösterna bakom programmet "Chips & Dipp" från 1998. Christer Engqvist, Magnus Gylje och Stefan Gillgren sticker ut i sina kostymer där de står utanför Studentradions sändningsstudio och väntar. Deras sista ordinarie program sändes 27 maj 1998 och det är där man kommer att ta vid till sändningen på måndag.
– Det är högtidligt det här, säger Christer Engqvist, vars röst känns igen från P4 Uppland, och syftar på de nystrukna skjortorna och mörka kostymerna.
Programmet, menar de tre nygamla sändarna, handlade inte om någonting i slutet på 90-talet och kommer inte att göra det nu heller. Men där fanns mycket jinglar och en del improviserad humor.
– Vi ville väl göra någon form av förfestsprogram som sändes på onsdagskvällar, säger Stefan Gillgren samtidigt som de andra fortsätter att prata om nutida arbetsplatser och gemensamma bekanta.
Att det är många nu yrkesverksamma journalister som haft anknytning till Studentradion kommer upp både i samtalet med sändarna av "Chips & Dipp" och i intervjun med Studentradions ledning. Ingrid Broman föreställer sig kanalen som en 30-åring, utan åldersnoja, som stött på många engagerade människor under åren.
– Vi skojade om att vi borde ha haft 30-årskris förra året, men det var inte mer än att radion fick en ny mickarm i present för att den gamla var sliten. Nej, jag tror faktiskt att vi är en mogen 30-åring, en som fattar rationella beslut men också är lite skön och ung. Som älskats av alla oss som engagerat sig i Studentradion.