– Fokus ligger på rättighetskamper i Sverige under 1800- och 1900-talen. Övergripande handlar utställningen om kampen för mänskliga rättigheter och hur frågorna hänger ihop. Men det handlar också om hur motståndet ser ut. Även där finns en röd tråd. Personer och organisationer som inte gillar exempelvis hbtq-rörelsen eller antirasistisk kamp uppskattar förmodligen inte heller feminism, säger Stina Flink, museipedagog på Upplandsmuseet.
Att utställningen utgår från vitt skilda kamper är en styrka, anser hon.
– Vanligtvis tittar man på frågorna en och en, men så ser ju inte verkligheten ut. En person som sitter i rullstol har ju också en hudfärg, en sexuell läggning och ett yrke. Samtidigt är det förstås en utmaning att få ihop en utställning som greppar över så mycket.
"100 % kamp – Sveriges historia" är en vandringsutställning som kompletteras med lokalt material, så även på Upplandsmuseet.
– Vi tar bland annat upp samtida frågor i Uppland, som kampen för Ungdomens hus i Uppsala och frågan om mottagandet av utbränt kärnbränsle. I Tierps kommun sade man nej, i Östhammar ja.
Ett av utställningens budskap är att rättigheter som vunnits aldrig kan tas för givna. Stina Flink tar abortfrågan som ett exempel.
– Den senaste tiden har det införts lagar i länder i Latinamerika och i delstater i USA som inskränker rätten till abort. Innan Sverige fick fri abort åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. I dag tvingas polska kvinnor åka utomlands på grund av skärpta lagar på senare år.
Stina Flink kallar utställningen för ett stort smörgåsbord av berättelser – och människor.
– Alla rättighetskamper har ju letts av personer som tagit strid för allmän rösträtt, bättre arbetsvillkor, längre semester eller vad det kan vara. Det kan vara enskilda människor, aktivister eller grupper som kämpat så framgångsrikt att lagar införts eller förändrats. Många av de människor som tagit striden kommer till tals i utställningen.
När utställningen invigs är det på dagen 100 år sedan riksdagen fattade ett avgörande beslut som ledde fram till att kvinnor för första gången fick rösta i valet 1921.
– Nu när EU-valet bara är ett par dagar bort är det viktigt att ha i minnet att rösträtten också är en rättighet som tillkommit genom kamp av de generationer som levde före oss. Ändå är det många som inte utnyttjar sin rösträtt, säger Stina Flink.