Konserthuset får UNT:s stadsmiljöpris
Upsala Nya Tidning delar för fjärde gången ut sitt stadsmiljöpris. Enligt juryns ordförande Gunnar Carlsson kunde ingen kandidat egentligen mäta sig med vinnaren Uppsalas nya konsert- och kongressbyggnad vid Vaksala torg.
Konserthuset - en självklar vinnare.
Foto: Robert Henriksson
- Ett spännande förslag som förenar gammal och nya teknik var Biotopia, f d Biologiska museet, där kommunen gjort en rejäl satsning med både tillbyggnad och upprustning, säger Gunnar Carlsson, chef för UNT:s Kultur nyheter, samt ordförande i juryn för stadsmiljöpriset. Men i slutändan fanns det inget som kunde mäta sig med Konserthuset.
Eftersom Konserthuset togs i bruk redan förra hösten var det nominerat även till fjolårets stadsmiljöpris. Då enades dock juryn om att byggnaden inte hade varit i bruk tillräckligt för att kunna bedömas. För en så stor byggnad behöver alltid vissa korrigeringar göras och allt var inte ens klart förra hösten.
- Konserthuset var en byggnad som det tog ett tag att ta in, säger Gunnar Carlsson. Under byggtiden kunde jag ibland känna en viss tveksamhet inför fasaden, men sedan har jag kommit att mer och mer uppskatta husets skönhet och hur fasaden skiftar med dagsljuset, väderleken och årstiderna.
Eftersom stadsmiljöpriset inte är något regelrätt arkitekturpris har också andra aspekter vägts in. Som förlängningen av Vaksala torg och att placeringen har vidgat Uppsalas centrum.
- Man skulle också kunna kalla Konserthuset för Uppsalas nya Folkets hus, säger Gunnar Carlsson. Det är ett öppet hus utan spärrar. Man behöver inte köpa någon biljett för att ta rulltrappan upp och njuta av utsikten.
I år delas Upsala Nya Tidnings stadsmiljöpris ut för fjärde gången. Priset som är på 25 000 kronor ska gå till "en nyligen genomförd förbättring av stadsrummet i Uppsala". Oftast fångar en tidning upp och framför kritik. Genom priset lyfts även positiva förändringar fram.
@3a Text ui:I våras fick allmänheten komma med förslag om årets pristagare. Tiotalet nomineringar kom in och med juryns egna idéer kom cirka 15 olika förslag att diskuteras. Men inget kunde alltså mäta sig med Konserthuset. Trots det lyckades juryn dock inte bli helt enig. Jurymedlemmen Helena Harnesk, som är antikvarie, reserverade sig mot beslutet.
- Jag tycker att det är värdefullt att vi har fått ett konserthus, säger hon. Det jag vänder mig emot är att man rev 1800-talsbebyggelsen i kvarteret Gerd. Det var att ersätta avsaknaden av något med avsaknaden av något annat.
Helena Harnesk hade heller inget emot platsen, Vaksala torg, som det nya konserthuset byggdes på, men hon tycker att man borde ha integrerat den gamla bebyggelsen i konserthusbygget.
- Ett lyckat exempel är när man integrerade två äldre byggnader när man byggde Stadsbiblioteket. Sådant kan en skicklig arkitekt göra, säger Helena Harnesk. Eftersom 80 procent av den gamla bebyggelsen i Uppsala centrum revs under 60- och 70-talet så ökar naturligtvis värdet på det lilla som finns bevarat.
Arkitekten PO Sporrong, som också sitter i stadsmiljöprisets jury, är lite kluven till att den äldre bebyggelsen revs. Men han tycker ändå att det nog var värt det, speciellt om man väger in andra aspekter, som att gatorna vid kvarteret behövde breddas.
- Det går ju fortfarande en skiljelinje mellan dem som inte förlikats med att husen revs och de som gjort det. Jag tillhör trots allt de senare. Men jag tycker absolut att Helena Harnesk har en poäng, säger PO Sporrong.
När det gäller Uppsalas stadsmiljö som helhet anser han att förändringarna går lite väl fort just nu. Att det inte finns tillräckligt med tid för eftertanke. Det resulterar i att det gärna byggs lite för högt och lite för trångt.
- Det pratas ju om att Uppsala håller på att förvandlas till en storstad. men man får inte glömma att det inte främst är höga hus som ger en storstad dess karaktär, utan folklivet.
- Det handlar väl i första hand om ekonomi. Byggherrarna trycker på och politikerna håller inte emot tillräckligt. Om den stundande lågkonjunkturen för något gott med sig så kan det vara att den ger lite tid att tänka efter på, säger PO Sporrong.
För en så viktig byggnad som Konserthuset är det dock, enligt honom, helt acceptabelt med ett undantag. Han påpekar att huset kan ses som 2000-talets monumentalbyggnad som representerar Uppsalas musikliv, liksom Carolina Rediviva redan representerar litteraturen och universitetet, Domkyrkan det andliga och Slottet kungahuset.
- Sedan är det ju också en riktig exponent för modern arkitektur i Uppsala. Och då är det förstås bra att man valt en så betydelsefull byggnad, säger PO Sporrong.
Så jobbar vi med nyheter