– Det är verkligen inte bara killarna som lärt sig saker av oss som varit med i kören förut. Vi har lärt oss minst lika mycket av dom, säger Anna Carlson som sjunger i domkyrkans kör.
Under hösten har ett femtiotal ensamkommande pojkar från Afghanistan sjungit i domkyrkans kör. Och ikväll ger de konserten "Körsång utan gränser".
– Jag tycker om att höra pojkar och flickor sjunga tillsammans, och det är roligt att vi sjunger både svenska och persiska sånger. Ibland har det varit lätt, ibland svårt, säger Esmatollah Retzai och skrattar och de andra nickar igenkännande.
Esmatollah kom hit för ett halvår sedan och pratar bra svenska trots att han ännu väntar på att få börja skolan. I Afghanistan sjöng han knappt aldrig, på sin höjd när han var ute och promenerade.
Medan en del är kritiska till att Sverige i höstas öppnade sina gränser för människor som flyr från krig och terror, har det blivit en smärre folkrörelse att vilja hjälpa dem som kommit hit. Sportens värld var tidiga med att engagera sig, som UNT skrivit om flera gånger tidigare. Många frivilliga har också engagerat sig på olika sätt. Nu är det Uppsalas kulturliv som söker samarbete med flyktingar på bredare front.
– Men det är inte bara att sätta igång, påpekar Ulrika Björk, diakon.
En förutsättning, menar hon, är att kyrkan redan var engagerad i språkkaféet på Genomfarten. De hade redan relationer med ungdomarna.
– När vi gick dit och frågade om killarna ville sjunga i kör blev de otroligt positiva. Några av dem går i skolan medan andra väntar på att få börja. Att sjunga ger så mycket språkträning gratis, både rytm och takt hjälper till, säger körledaren Margareta Raab.
Både hon och Ulrika Björk märkte tidigt att killarna gärna ville umgås med ungdomar från Uppsala.
– Det har varit kul och för mig är det bästa att ha fått träffa svenskar, säger Jones Zafari som inte heller är van sångare men däremot spelade trummor i sitt hemland.
Justus Persson är också med i kören.
– Det har varit roligt och nyttigt och gett oss nytt perspektiv på saker och ting. Men såklart var det nervöst första gången. Man visste ju inte vad det var okej att prata om och så, säger han och tillägger att killarna från Afghanistan är otroligt sugna på att lära sig nya grejer och att de gör det snabbt.
– Killarna har en annan inställning än många svenskar. De bjuder väldigt mycket på sig själva, säger Anna Carlson.
Och just det personlighetsdraget har gjort att efter varje repetition har det blivit spontandans vid fikat. Ibland till ABBA-musik, ibland till persiska tongångar.
I dag, måndag, startar även "Byggplats 2016" som är ett konstprojekt med asylsökande. Initiativtagare är Johanna Uddén, curator, och konstnär Erik Hedman, i samarbete med Konserthuset och Uppsala kommun.
– Precis som många andra ville Erik och jag göra något allmänmänskligt för de flyktingar som kommer hit. Och det vi kan göra är att skapa konst med grupper av människor, säger Johanna Uddén.
Av återvunnet material, sax och limpistol ska det byggas en jättelik skulptur. Flera hundra personer förväntas deltaga och upplägget är enkelt; alla ska kunna vara med.
– Jag tänker att kreativt arbete förutom att det är roligt, också kan vara en flykt från en jobbig situation och är en chans att uttrycka och bearbeta tunga erfarenheter. Vilka berättelser som kommer ut vet vi ju inte, kanske gör någon flytvästar, en annan bomber eller flygplan, säger Johanna Uddén.
"Kulturkompis – make friends through culture" är ett annat projekt som också drar igång denna vecka. Det är studieförbundet Bilda som vill sammanföra nyanlända med etablerade Uppsalabor för att de uppleva kultur tillsammans. Projektet finns i Stockholm och där finns cirka 30 grupper.