På måndagens möte med kulturnämnden fattades beslut om ett remissyttrande över Region Uppsalas förslag till kulturplan för 2019–2022. Kulturnämnden välkomnar kulturplanens övergripande vision men anser att perspektivet blivit för snävt.
– Vi tycker att det är problematiskt att kulturplanen först och främst lyfter fram den egna verksamheten. I stället borde hela regionens kulturverksamhet oavsett huvudman betonas. Vi saknar bland annat skrivningar om Uppsala konstmuseum, säger Peter Gustavsson (S), ordförande i kulturnämnden.
Nämnden menar att kommunerna, universiteten, stiftelser, organisationer, föreningar och andra fristående aktörer satsar stora resurser på kulturen, något som ges för lite utrymme i regionplanen.
Peter Gustavsson anser exempelvis att konstmuseet med sin samlade kompetens skulle kunna samarbeta mycket mer med andra kommuner i Uppsala län och på så sätt bli en motor för konstlivet i hela Uppsala län.
– Vi ser gärna att konstmuseet får samma status som Uppsala stadsteater när det gäller att vara ett nav i regionen.
En annan punkt på kulturnämndens agenda var den konstnärliga gestaltningen av Brantingsskolan. Skolan stängdes 2013 eftersom lokalerna var slitna. I fjol beslutades att skolan till stora delar ska rivas och att en i stort sett ny skola ska byggas. Aulan och foajén blir dock kvar bland annat på grund av sitt kulturhistoriska värde.
– Nu inleds med den konstnärliga gestaltningen. I det arbetet ska barn och unga i området, det vill säga de som så småningom ska gå i den nya skolan, få vara med.
I bokslutet för 2017 konstateras att budgetramarna har hållits och att besöks- och deltagandesiffror ökat på många håll. Bland annat har fler barn och unga deltagit i Kulturskolan.
Kulturnämnden behandlade på sitt möte också frågan om avgifter för den utökade biblioteksverksamheten för grundskolan i Uppsala kommun. UNT avslöjade ju tidigare i år att den nya enhetliga avgiften kommer att innebära att friskolorna tvingas betala tio gånger så mycket som tidigare för att få tillgång till den utökade biblioteksservicen. För en icke-vinstdrivande skola som exempelvis Katarinaskolan med omkring 400 elever innebär det att årsavgiften stiger från 6 000 kronor till 60 000 kronor.
Kulturnämnden valde dock att på måndagen inte fatta beslut i frågan, utan att återremittera ärendet till förvaltningen.
– Frågan behöver ses över mer grundligt. Det här handlar om vad folk- respektive skolbiblioteken ska göra och vi vill titta på den frågan mer övergripande, därför valde vi att återremittera ärendet till förvaltningen, säger Peter Gustavsson.