Långväga gäst på Winter Swing
På lördag är det dags för Winter Swing igen. Den mest långväga gästen denna gång lär bli kontrabasisten Walter Payton från New Orleans. Han spelar traditionell jazz, absolut inte dixieland som han säger.
Walter Payton har lunginflammation. Han snyter sig med en näsduk i grova händer, och gnuggar fötterna — i tubsockor — mot varandra.
— Det är klart jag ska åka, jag älskar att resa. Första gången jag spelade i Sverige var för trettioett år sedan, med New Orleans Ragtime Orchestra. Jag var en ung man på den tiden. Nu är jag en erfaren katt.
Walter Payton spelar ståbas på Uppsala Winter Swing på lördag, tillsammans med andra musiker och en sångerska från New Orleans. Bandet leds av Örjan Kjellin, eller Orange Kellin som han kallas här, en svensk klarinettist som flyttade till New Orleans 1966.
Samarbetade med Lee Dorsey
Payton har spelat på hundratals jazzskivor i New Orleans. Lord have mercy, Jesus Christ — flera tusen, enligt honom själv. Mest stolt är han över samarbetet med Lee Dorsey på Working in a coal mine, med Aaron Neville på Tell IT like IT is, samt Robert Parker med jättehiten Barefootin — samtliga från 1966.
— Som basist utgör jag botten i ett band. Eller limmet, kan man säga. Rytmsektionen består av bas, trummor, piano och tenorbanjo. Det hänger på mig att hålla i gång samtalet mellan instrumenten, om du förstår hur jag menar.
Efter 47 år som professionell musiker har Walter Payton lärt sig packa.
— Inga strykjärn, inga adapters. Det gäller att packa lätt. Jag har en lista på allt jag behöver ha med mig. Tjugo minuter och jag är redo att åka vart som helst. Första gången jag reste till Sverige glömde jag strumporna hemma. Men bibeln har jag alltid kommit ihåg.
Walter Payton växte upp som baptist med gospelmusik både hemma och i kyrkan. Han uppfostrades av sin mormor och gammelmormor. För tjugo år sedan konverterade han till judendomen.
— Bland Israels tolv stammar tillhör jag väl Juda. Du vet vad de säger om Juda. Black to the bone (Svart ända in till benet).
Smältdegel
Walter Payton menar att han säkert skulle hitta en jude bland sina förfäder, om han letade i släktträdet. New Orleans är en sann smältdegel, med franska, spanska, afrikanska och indianska influenser.
— Och allt det där hörs i musiken. Jazzen föddes ju i den här stora hålan. När du spelar är det dina livserfarenheter som tar ton, vad du har gjort, alla dina känslor.
Svenskar, och i stort sett alla som inte bor i New Orleans, vet inte hur man klappar händerna, enligt Walter Payton. Turister som kommer för att höra honom spela på Preservation Hall vid Bourbon Street klappar nästan alltid på ettan och trean i stället för på tvåan och fyran.
— Ettan och trean är starkare än tvåan och fyran. Ettan och trean gör musiken stel, medan tvåan och fyran knuffar rytmen framåt. Att lägga tryck överallt utom mitt på ettan och trean, det är vad jazz handlar om. Jazz ska vara löst sammansatt.
Skruvar på sig
Walter Payton skruvar på sig när han hör ordet Dixieland. Även om många turister tror att det är Dixieland som spelas på jazzklubbarna i New Orleans, gör stadens musiker skillnad på (vit) Dixieland och (svart) traditionell jazz. Walter Payton spelar traditionell jazz. Inte Dixieland.
— Sitt ner och lyssna, så hör du skillnaden. Blir öronen förvirrade kan du fråga hjärtat. Hjärtat vet. Och börjar fingrarna knäppa takten, då är det traditionell jazz.
Walter Payton tycker att det är viktigt att hålla reda på sina verb. Jag var och såg... kan man säga om en biofilm, men inte en konsert. Jag var och hörde... ska det vara.
Så du vill att Uppsalaborna ska höra dig?
— Ja, men de får gärna titta också! Jag är inte helt hopplös, även om kroppen inte lyder som den brukade när jag var karatechampion. Jag brukade säga Come on, baby, let´s go och kroppen hängde alltid med. Nu tittar den tillbaka på mig — I ain´t going nowhere...
Nio Sverigekonserter
Bandet består, förutom Walter Payton, av Örjan Kjellin (klarinett), Mark Braud (trumpet), Freddy Lonzo (trombon), Detroit Brooks (banjo), Steve Pistorius (piano), Shannon Powell (trummor) och Topsy Chapman (sång). New Orleans Joymakers kommer att göra nio konserter i Sverige, bland annat i Uppsala (29/1), Stockholm (28/1), Västerås (30/1), Norrtälje (31/1), Storvik (1/2) och Malmö (2-5/2).
Så jobbar vi med nyheter