På en skolavslutning 1996 arrangerade fritidsgården Grand en musikkväll på V-Dala nation i Uppsala. Eftersom allt flöt på bra gick Christer Johansson på en promenad och hamnade i Stadsparken. Där såg han flera tusen fulla ungdomar festa i stort sett utan någon närvaro från vuxna.
– Polisen satt i sina bilar och lyste in i parken, men de gick inte in och jag tänkte ”det är ju här vi ska vara”, säger Christer Johansson.
Det blev fröet som skulle växa till Fett me kärlek. Den drogfria skolavslutningsfestivalen som har gjort att socialtjänsten i Uppsala har ställt in sina extrainsatser på skolavslutningen de senaste åren. Liksom andra arrangemang som han är engagerad i, som Ung Kultur Möts och musikkvällar på Kulturnatten så är det ungdomarna själva som gör det mesta av jobbet. Christer Johansson och hans kollegor ger dem bara verktygen att skapa med.
– Tanken är att låta ungdomarna skapa sin kultur på sitt eget vis. Det är inte jag som ska styra hur de gör det.
Christer Johansson började sin yrkesbana som badvakt och föreståndare på Centralbadet och Fyrisbadet i Uppsala och sedan på simhallen i Knivsta. Där kom han på att han tyckte bäst om att arbeta med ungdomar och när ett vikariat blev ledigt på fritidsgården i Knivsta bytte han jobb.
– När jag jobbade där kom en kille som hade byggt en egen högtalare på träslöjden i skolan och ville ordna ett disko. Eftersom det knappat hade kommit några ungdomar när vi ordnade diskon, det var lite ute då, så blev jag nyfiken.
Diskot blev en succé. Ledarna och ungdomarna i Knivsta tänkte att man borde göra något med livemusik också och startade Sommarrock.
Vi träffas i ett mötesrum i kommunens lokaler ute i Boländerna i Uppsala. Det är svårt att tänka sig en mer entusiastisk person än Christer Johansson. Oavsett om man pratar om arbetet med ungdomar eller favoritlaget Liverpool i Premier League så är han ivrig att få berätta och förklara.
I början av 90-talet gick en våg av fritidsgårdsneddragningar genom Sverige där 60 procent av alla fritidsledare i Uppsala kommun sades upp. Kommundelen Knivsta var inget undantag. Politikerna hade fått nys om att flera föräldrar engagerat sig i fritidsgården och kom på att föräldrarna kunde sköta den helt själv, vilket de skulle komma att orka i två år.
Fritidsledarna fick sluta. Christer Johansson som hade jobbat inom kommunen längst fick börja på Grand i Uppsala istället.
På Grand fortsatte han utveckla idén om att ungdomarna själva skulle styra när det gällde att anordna saker. Det blev diskon och spelningar på Grand och även utomhusarrangemang, som den första Fett me kärlek som var och är ett samarbete mellan fritidsgårdarna i Uppsala.
– Det blev mer och mer saker som hamnade utanför Grand och till slut sade min dåvarande chef till mig att jag fick bestämma mig. Antingen hålla mig innanför Grands verksamhet eller gå vidare. Som det var då blev det att jag jobbade en och en halv tjänst och jag kände att han hade rätt.
I en intervju med Radio Uppland inför bytet från Grand till tjänsten som ungdomskonsulent 2001 frågade reportern hur det kändes att bli ”kommunbyråkrat”, men Christer Johansson ser inte alls jobbet så. Trots att han jobbar mindre direkt med ungdomar så är det ”världens bästa jobb”.
Det var i och med det nuvarande jobbet han bland annat fick möjligheten att utveckla Fett me kärlek som gick från ett samarbete med dåvarande Fyrisfestivalen i Slottsbacken till en helt egen festival på Fyrishov.
Trots att han kom med idén till Fett me kärlek och är en av de viktigaste personerna bakom den och Ung kultur möts och flera andra ungdomsdriva projekt så återkommer han gång på gång till att det inte är han som skapar kulturen utan bara hjälper ungdomarna själva att göra det. Och att det leder till mycket gott.
– När jag var på en artistpresentation som Sveriges bokningsbolag ordnade i Stockholm så såg jag att två av ungdomarna från min tid som fritidsledare, som nu var vuxna, skötte ljudet. Det började med ett slags informell utbildning hos oss. Sånt känns riktigt skönt, säger han.