Le Clézio prisad i Älvkarleby

Uppmärksamhetsmässigt väldigt olika, men essentiellt väldigt lika. Så jämförde pristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézio Nobelpriset och Stig Dagerman-priset när han tog emot det senare i Älvkarleby på lördagen.

Dagerman-prisutdelning i Älvkarleby Kyrka.

Dagerman-prisutdelning i Älvkarleby Kyrka.

Foto: Tor Johansson

Kultur och Nöje2008-10-25 14:48
Jean-Marie Gustave Le Clézio var den som först översatte Stig Dagermans roman Ormen till franska och i sitt ganska korta tacktal berättade han hur Dagerman varit en författare som tycks ha hängt med honom hela livet.
Första frågan från samtalspartnern och ordföranden i Stig Dagerman-sällskapet, Bengt Söderhäll, handlade också om hur han först upptäckte Ormen. Ett samtal där lång rad likheter de båda författarna emellan följde.
- Ormen kom in i mitt liv vid ett tillfälle när jag behövde den, säger han. Jag riskerade att inkallas till armén för att skickas till Algerietkriget och boken blev ett sätt att fly tankarna på att bli inkallad. Från och med då blev Stig Dagerman som en nära vän till mig, en väldigt god vän.
Mellan frågorna läser Stig Dagermans sista fru, skådespelerskan Anita Björk, upp texter av Jean-Marie Gustave Le Clézio och Stig Dagerman som vissa gånger är slående likartade. Mest kanske, fransmannens Afrikanen kontra svenskens Ett barns memoarer.

Le Clézio berättar också om ensamheten som författare. Att vara ensam, inte vilja vara ensam, men samtidigt inte vilja umgås med de andra. Han berättar om ett talande tillfälle från sin ungdom när hans skolkamrater var ute och sportade och han inte kunde gå ut, för att han ville skriva.
- Skrivandet blir en märklig paradoxal tröst och ersättning för ensamheten. Att publicera sina böcker och att se sina böcker i en bokhandel ger en känsla av uppfyllelse. Även kontakten med läsarna, speciellt via brev, har för mig varit viktigt för att känna samhörighet, säger han.
En likhet mellan Stig Dagerman och Jean-Marie Gustave Le Clézio som lyfts fram i samtalet är också engagemanget för de utsatta och utstötta. I motiveringen till Stig Dagerman-priset står bland annat, "Jean-Marie Gustave Le Clézio fyller bokens vita papper med de skönaste kombinationer av ord, skapade ur en medvetenhet om de utsattas och utstöttas tillvaro som orättvis och onödig."
I Le Clézios fall har både hans liv och hans författarskap handlat mycket om utsatta och marginaliserade folkgrupper. Stig Dagermans engagemang exemplifieras genom uppläsning av hans sista dagsedel , Varning för hunden, där han ironiserar över åsikten att fattiga inte borde ha hundar genom att föreslå att de ska ha råttor och flugor som husdjur istället.
- Pessimism är en viktig form av klarsyn, säger Le Clézio.
Den här dagen serveras optimism och pessimism i ungefär lika stora doser och att det är en uppskattande pristagare råder det ingen tvivel om. När han på den efterföljande presskonferensen säger att de två svenska litteraturpriserna är likvärdiga förutom i pengar och uppmärksamhet låter det riktigt trovärdigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!