Linné och Linneana i Naturhistoriska riksmuseet
SJUNDE DAGEN. Denna vecka har de flesta dagar känts som vilodagar, men nu är det i alla fall söndag och således dags för den "riktiga" Sjunde dagen.
Häromdagen fick jag tillfälle att besöka Naturhistoriska Riksmuseets utställning Från Linné till DNA, som öppnade för ett par veckor sedan. I likhet med den motsvarande jubileumsutställningen på Postmuseum är den väl avvägd och smakfullt utförd. Huvudpersonen syns sittande i sitt arbetsrum med utsikt över den botaniska trädgården i Uppsala. Annars är det Linnés vetenskapliga betydelse snarare än hans person som står i centrum. Särskilt gäller det hans insatser inom botaniken, vilka han själv - i tredje person - karaktäriserade på följande sätt: "Han ref i grunden ned hela de gambles Botanique och upbygde en ny som nu florerar." Ett viktigt inslag i denna nya botanik var den binära nomenklaturen, namnsystemet, som särskilt uppmärksammas. Så visas bl a ett exemplar av Linnés Species plantarum från 1753, vilken brukar räknas som startpunkten för hans namngivning av växter och är den äldsta vetenskapliga publikation som dagens forskare över huvud taget behöver ta hänsyn till.
Materialet till sina skrifter hämtade Linné bl a under sina klassiska landskapsresor, vars resrutter är tydligt utmärkta på stora kartor. Detsamma gäller lärjungarnas resor runt om i världen. Faktum är att flera av utställningens mest fascinerande föremål är hemförda av lärjungarna. Fredric Hasselquists sandboa från Egypten och Peter Forsskåls taggmakrill från Röda havet är två exempel, men en särställning intar den nyfödda kvagga, som Anders Sparrman förde med sig från Kaplandet. Kvaggan, som var nära släkt med zebran, utrotades i vilt tillstånd i slutet av 1870-talet. År 1883 dog det sista exemplaret i Amsterdams zoo, men än går det alltså att se hur den såg ut.
Den sociala och politiska situationen under Linnés liv och karriär speglas på olika sätt. Störst intryck gör kanske den kungliga förordning som utfärdades 1710 med anledning av det svåra pestutbrottet: "Farsoten, såsom et swårt Guds wredes Straff som förnämligast medelst en alfwarsam Bön och botfärdighet samt därnäst genom andra förlänta utwägar bör afböjas begynner sig alt mer och mer i Landet utbreda."
Ett särskilt rum ägnas Helene Schmitz kongeniala blomfotografier, vilka även kan beskådas i Linnéjubileets officiella skrift System och passion. Från Linné till DNA är även titeln på den ambitiösa och välillustrerade utställningskatalogen, som fördjupar resonemangen kring de utställda föremålen och Linnés betydelse. Ett aber är dock att den saknar både person- och sakregister.
Så jobbar vi med nyheter