Inte bara i kyrkorna utan också från radio och tv når oss julens psalmer och sånger under hela adventstiden och under juldagarna. Dessutom kan man mellan julvisor och schlager i varuhus och köpcentrum plötsligt höra tolkningar av Gläns över sjö och strand och Stilla natt.
Just Stilla natt är en av världens mest populära psalmer. Från början en kyrklig julvisa, som kom till för att orgeln i Oberndorf i Österrike plötsligt inte fungerade. Ny musik behövdes på stubben. Något som gick att framföra utan orgel.
Hjälpprästen Joseph Mohr hade en dikt. Den gav han på julafton 1818 till organisten Franz Xavier Gruber, som hade en gitarr. Redan på kvällen var sången klar. Stilla natt för två solostämmor och gitarr. Raskt spred sig sången över världen. Kyrkan var först negativ. Inte förrän under första världskriget fick Stilla natt i den tysktalande världen status som kyrkvisa, det vi i Sverige kallar psalm.
Den ursprungliga texten har sex verser, den svenska versionen tre. Psalmen finns i svensk psalmbok sedan 1921, men hade lanserats redan 1889 i sånghäftet Sionstoner.
Stilla natt berättar om en idyll. Den erbjuder stundens frid och evig frälsning.
”Stilla natt, heliga natt / allt är frid. Stjärnan blid /
skiner på barnet i stallets strå / och de vakande fromma två./
Kristus till jorden är kommen, / oss är en frälsare född.”
Kanske är det vad vi söker i julens sånger och psalmer: något ljust och varmt, tryggt och hoppfullt. Ord som övertygar oss om att allt ska bli bra och att vi, människor runt om i världen, kan samlas kring denna visshet om ett slut som är en början.
Texterna kring jul kunde också handla om paret som inte får plats i värdshuset, som föder sitt barn i ett stall utan värme och hygien, som kanske anar att både lidande och död väntar detta barn.
En helt annan sorts julmusik full av smärta, full av frågor, krävs för att skildra detta. Vill man ta till sig det komplicerade och upprörande, får man gå till de stora passionerna och snarare lyssna till solister och körer, än sjunga själv. (Såvida man inte är sångare.)
Vår äldsta julpsalm, är nr 112 i psalmboken. Världens frälsare kom här fick originaltext av Martin Luther 1524, men musiken är från 300-talet.
”Världens Frälsare kom här. / Rena jungfrun moder är,
ty en börd så underlig / Herre Jesu, hövdes dig.”
10 juni 1891 hade Viktor Rydberg i stort sett skrivit klart sin roman Vapensmeden. Men så kom han på att berättelsens kvinnliga huvudperson Margit skulle sjunga under en roddtur på Vättern en vacker försommardag. Varpå han skrev Gläns över sjö och strand, som sedan hans granne i Djursholm i Stockholm, Alice Tegnér, satte musik till efter att ha ändrat en smula i texten. 1893 publicerades hela sången för första gången i sånghäftet Sjung med oss mamma. Senare fick den också en annan melodi av Ivar Widéen. Plus att den har tonsatts av flera personer, bland dem UNT:s tidigare musikkritiker Carl Godin.
En annan älskad psalm börjar:
”Nu tändas tusen juleljus / på jordens mörka rund. /
Och tusen, tusen stråla ock / på himlens djupblå grund.”
Både text och musik skrevs av Emmy Köhler 1898. Köhler var lärare, författare och kompositör. Hon undervisade bland annat Gustaf VI:s yngste bror Erik i läsning och skrivning. Och gav ut tre vissamlingar.
Bakom När Jesusbarnet låg en gång står författaren Jeanna Oterdahl. Hennes text sjungs till Martin Luthers melodi Av himlens höjd oss kommet är. Den melodin är så omtyckt, och enkel att skriva vers till, att den använts flera gånger i psalmboken, med texter av olika författare.
Många av de psalmer vi sjunger i dag har texter som har omarbetats på olika sätt. Ibland har strofer strukits, andra gånger har nya textavsnitt kommit till. En och samma text kan ha flera melodier. En och samma melodi kan ha flera texter. Återanvändning sysslar man mycket med i psalmsfären.
Flera psalmer för advent och jul har tyskt ursprung, ofta både vad text och melodi beträffar. Sedan har svenska psalmdiktare och tonsättare utvecklat dem på olika sätt. Flera engelska carols togs med i 1986 år psalmbok, till exempel Vid Betlehem en vinternatt, psalm 128.
Men helsvensk är Bereden väg för Herran. Även om melodin möjligen har sitt ursprung i en senmedeltida tysk folkmelodi. Det är Frans Michael Franzén som har skrivit texten, och i princip också musiken, 1812 med viss omarbetning 1817. Han föddes i Uleåborg, men flyttade så småningom till Sverige, valdes in i Svenska Akademien och blev biskop i Härnösand. Han hörde till kretsen kring Johan Olof Wallin, Sveriges främste psalmdiktare, också han ledamot av Akademien och så småningom ärkebiskop. Wallin har skrivit julpsalmen Jerusalem, häv upp din röst till Luthers Av himlens höjd…
Det skrivs hela tiden nya psalmer i Sverige. Många används lokalt i en eller flera kyrkor, skrivna och tonsatta av församlingsmedlemmar eller präster och kantorer, men kommer inte till hela Kyrksveriges kännedom. Andra psalmer skrivs i strukturerade sammanhang som till exempel AF-stiftelsens (Anders Frostenson-stiftelsens) Psalmskola. Där arbetar en grupp psalmskribenter under två år med såväl teoretiska studier som praktiskt psalmskrivande. Kanske uppstår i det sammanhanget just nu någon psalm, som ska leva kvar som en älskad julpsalm från 2010-talet…