Mångtydig Strindberg analyseras i ny avhandling
August Strindbergs dramatik är öppen och mångtydig. I analysen av sju enaktare synliggör litteraturvetaren Hanif Sabzevari verkens komplexitet. Lördag 20 december disputerar han vid Uppsala universitet.
Litteraturvetaren Hanif Sabzevari från Uppsala tränger in i sju enaktare av August Strindberg och visar hur mångfasetterade de är, öppna för många olika sorters tolkningar.
Foto: Tor Johnsson
I avhandlingen Varför tiger du? - Expositionen i sju enaktare av August Strindberg visar Hanif Sabzevari hur Strindberg presenterar upplysningar om dåtid, nutid och framtid i sju dramatexter, så kallad expositorisk information, nödvändig för att förstå verket.
- Strindberg var själv praktiserande regissör och hade god uppfattning om teaterns möjligheter. Hans lösningar är ofta oerhört kreativa och finurliga och förekommer på många olika sätt, i kläder, scenrum, repliker eller anvisningar. Dessutom är de väldigt diskreta, naturliga. Strindberg viftar inte med hantverket, som Ibsen ibland tenderar att göra, säger Hanif Sabzevari.
Den expositoriska analysen synliggör skelettet, tränger bakom det explicita och fördjupar förståelsen för alla de pusselbitar som utgör ett drama.
Och Hanif Sabzevaris studie av de sju enaktarna Den starkare, Paria, Samum, Debet och kredit, Första varningen, Inför döden och Moderskärlek, samtliga skrivna mellan 1888 och 1892, visar hur komplexa verken är, fulla av paradoxer.
- Ibland har litteraturforskning varit ute efter att hitta en definitiv mening i ett verk. Jag vill däremot betona möjligheterna att betrakta Strindbergs texter som dynamiska enheter, öppna för ett nästan oändligt antal tolkningar på scenen beroende på hur man väljer att tyda den expositoriska informationen, säger Hanif Sabzevari.
Just mångtydigheten var det som ursprungligen lockade honom att analysera texter av Strindberg. Detta att dramatikerns verk hela tiden växer, ju djupare man tränger in i dem.
- De här sju enaktarna har inte blivit särskilt grundligt undersökta tidigare, inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar. Nu kan jag bland annat visa hur Strindberg redan under den här naturalistiska perioden även visar många inslag som senare skulle känneteckna hans mer expressionistiska kammarspelsdramatik, säger Hanif Sabzevari.
Hanif Sabzevari är inte enbart forskare utan även frilansande recensent i UNT, sångare i Uppsalabandet The Academy samt regissör. Bland annat har han satt upp Strindbergs Fadren på Scen Hagagatan 48 i Stockholm. Han kan tydligt se nyttan med sin avhandling i regissörs- och skådespelararbetet men även för alla som på något sätt är intresserade av film och dramatik.
- När man sätter upp en pjäs finns det alltid ett behov av att dissekera verket, av att se hur det hänger ihop, säger han.
Fotnot: Disputationen sker på lördag 20 december, klockan 10.15 i universitetshuset sal IX.
Så jobbar vi med nyheter