”Ajj”, blodet droppade ner från hårfästet i pannan, grenen hade glidit ur min kompis hand och olyckligtvis träffat mitt ansikte, grenen var tjock med en liten kvist som träffade min panna.
Jag han inte ens tänka allt gick bara så snabbt, från att leka i skogen med mina vänner till att ligga på en sjukhussäng bredvid någon jag inte kände.
Äntligen kom hon Anna, min sjuksköterska. Hon var den snällaste jag hade träffat, hon vände det där tråkiga till något roligt och positivt.
Hennes långa bruna hår var så himla fint, men hennes ögon var så vackert ljusblåa så man nästan inte kunde släppa blicken på de, bara de gjorde så att hon såg så snäll och rar ut.
När äntligen doktorn kom så tvättade han såret och sen sydde igen det med en mörkblå vacker tråd.
Klockan rann iväg efter att ha varit på sjukhuset i sex timmar, men min vän Olivia som grenen gled ur händerna på kom förbi med en chokladask som förlåt fast det inte var hennes fel, vi pratade om så roliga saker att jag glömde bort att jag hade ett stort sår i pannan.
Oliva tackade för sig och åkte hem, Alla dagens händelser tog på krafterna så nu ville jag bara krya ner i min mjuka säng och vila huvudet mot kudden.