Martin Fröst en trollkarl

KRÖNIKA KLASSISKT.Klarinettisten Martin Fröst är knappast lastgammal, född 1970, men en av våra internationellt mest efterfrågade soliststjärnor och en etablerad skivartist. Kombinationen tradition och framsynthet passar honom som handsken, skriver Ulf Gustavsson.

Ulf Gustavsson

Ulf Gustavsson

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2007-12-21 00:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mer eller mindre systematiskt har Martin Fröst betat av klarinettrepertoarens klassiker, av Mozart, Brahms, Schumann m fl, och nu har turen kommit till Carl Nielsens klarinettkonsert från 1928 som dock inte togs väl emot när den först presenterades. Även en nutida lyssnare kan uppleva soliststämman som aningen skruvad, medan orkesterinramningen ännu inte lämnat den romantiska traditionen.
Kombinationen av tradition och framsynthet passar mångsidige Martin Fröst som handsken. En djärvhet finns nästan hela tiden i Frösts spel, en strävan att hitta nya linjer och fraseringar, och beröra lyssnaren. Gott exempel är hans tidigare inspelning av Mozarts klarinettkonsert på BIS-etiketten. Samma etikett ger nu ut Nielsen-konserten, återigen i luftig SACD-mix, med en Fröst som bänder och stångas med soliststämman och utmanar dess komplexitet, både lyriskt och gäckande.

Klarinetten blir en personlig röst, vida mer än det rent tekniska virtuoseriet. Att Fröst har tekniken i sin hand vet vi redan. Lika övertygande är han i den specialskrivna, halsbrytande konserten av Kalevi Aho som också ryms på cd:n. Lahtis symfoniorkester under Osmo Vänskä lägger en välavvägd, kammarmusikaliskt transparent orkesterskrud till Frösts soloäventyr.

En annan svensk visionär, trombonisten Christian Lindberg, framträder som dirigent för Swedish wind ensemble samt med norske tubasolisten Oystein Baadsvik på cd:n Prelude, fnugg & riffs. Detta i ett uppfriskande lekfullt, okonventionellt program som rör sig från avantgarde till showmusik - från Leonard Bernstein till unga svenska tonsättare i frontlinjen.
Nämnde Bernstein är upphovsman till ett av de mer färgsprakande inslagen, en fanfarisk och jazzanstruken fresk i tre satser.

Namnkunnig svensk solist är också pianisten Patrik Jablonski som bl a samarbetat med polska radiosymfonikerna och kan höras med den orkestern i en inspelning av Khachaturians pianokonsert i D dur. Jablonski visar att han behärskar de stora virtuosa gesterna i denna brett anlagda konsert i en rysk tradition, men har samtidigt en fin känslighet i de mer folkloristiska, avskalade partierna. Samma cd rymmer Sjostakovitjs andra pianokonsert.
Svenske gitarristen Mats Bergström svarar för en spännande, gränsöverskridande musik på cd:n Perceptions of time, med verk av bl a Arvo Pärt och basisten Anders Jormin som också medverkar. Det lyriskt öppna, okonventionella melodispråket ger associationer till min favorit Ralph Towner. Mats Bergström framstår som en av våra profilstarkaste gitarrister.

Fröst/Nielsen (BIS/CMM)


Lindberg/Baadsvik (BIS/CMM)
Jablonski/Khachaturian (Altara/CMM)
Bergström/Jormin m fl (Caprice/CDA)