Det är att bara ta några exempel av det som släppts på senare tid och jämföra med till exempel Brad Mehldaus nya album ”Mehliana: Taming the dragon”.
Amerikanske pianisten Brad Mehldau gillar att tänja på gränserna. Det har han gjort förr. Nya albumet är dock ett rejält ett steg i den riktningen. Här spelar han med Mark Guiliana, slagverkare, elektronikfantast och annars ledare för den spännande konstellationen Beat Music. Mehldau och Guiliana delar på kompositionerna men har lyckats hitta en gemensam ingång som gör albumet till en helhet. Här är det en vid flora och fauna av beats, klanger, samplingar (i låten "Gainsbourg" samplingar av Serge Gainsbourgs sånger "Manon" and "Ford Mustang") och vilda vokala utbrott typ spoken word.
Albumet är en expressiv eruption som fångar in lyssnaren (eller alternativt skrämmer iväg) direkt. Det finns något filmiskt över mycket av albumet som visserligen spretar lite ibland men som helhet är uppfriskande och spännande.
Det sägs ibland att det är den kommunala musikskolan som är en grundsten för det svenska musikundret. Kanske det, den gör naturligtvis oerhört mycket för att få igång barn och ungdom musikaliskt. Samtidigt tycks ju det svenska jazzklimatet vara mer inriktat på att bevara traditioner än att förnya. Sedan Esbjörn Svensson dog har det inte kommit mycket som vågar det där lilla extra. Däremot är själva spelskickligheten genomgående hög.
Båda de sakerna gäller göteborgska Köket, som med sitt nya album ”2013” visar ett snyggt samspel och unga, duktiga musiker. Kjell Jansson Quartet är veteraner och behärskar sin jazz utan och innan på albumet ”At Nefertiti again”, men särskilt upphetsande blir det sällan, trots fint spel av pianisten Tommy Kotter och saxofonisten Gilbert Holmström.
Uppsalas stoltheter Trinity släpper ett nytt album, ”Three”, där de återigen visar vad en driven Hammondkliare, en slagfärdig trummis och en melodisk trumpetare kan åstadkomma med gamla örhängen. Andreas Hellkvist, Al Djeridi och Karl Olandersson. Men särskilt nyskapande är det inte dock.
När ett nytt skivbolag, Volenza, lanseras som säger sig vilja satsa på unga jazzförmågor så spetsar man förstås öronen. De tre första albumen visar mest upp, visserligen unga och duktiga, men främst traditionsbärande musiker som satsar på det vokala. Hannah Svensson med ”Each little moment” har bra röst och har Jan Lundgren och Ewan Svensson med sig. Fanny Gunnarsson Quartet med ”Same eyes as You” visar upp egna kompositioner och en samspelt grupp. John Venkiah Trio blandar eget och evergreens på ”Things change” och gör det helt okej.
Men Mehldau vinner på knockout.