Mest kvinnor bakom offentlig konst

I UNT:s undersökning av jÀmstÀlldheten inom Uppsalas kulturliv har turen kommit till konsten. Som placerar sig ganska vÀl.

Natasha Dahnberg, Uppsala,  utstÀllning pÄ Galleri Strömbom. Arbete i blandteknik.

Natasha Dahnberg, Uppsala, utstÀllning pÄ Galleri Strömbom. Arbete i blandteknik.

Foto: Kattis Strömgren

Kultur och Nöje2010-03-21 07:07
Kvinnliga konstnÀrer har lika mÄnga soloutstÀllningar som manliga pÄ Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths Hus. Flertalet nyinköpta, offentliga konstverk i lÀnet Àr gjorda av kvinnor.

Förra Äret kom genusforskaren Vanja Hermeles bok Konsten - sÄ funkar det (inte), en granskning av konstlivets jÀmstÀlldhet. I boken beskriver hon konstvÀrlden som extremt ojÀmstÀlld och totalt omedveten om problemet.
Men i Uppsala tycks det vara betydligt bÀttre stÀllt i konstlivet.

Åtminstone pĂ„
Bror Hjorths Hus och Uppsala konstmuseum, Uppsalas tvÄ största konstmuseer. UNT har tittat pÄ soloutstÀllningar och grupputstÀllningar frÄn början av 2007 fram till mitten av 2010. Det visar sig att förhÄllandet mellan manliga och kvinnliga konstnÀrer Àr relativt balanserat, ibland Àr det dessutom kvinnorna som Àr i majoritet.
Ser man till det totala antalet soloutstÀllningar pÄ de tvÄ museerna Àr fördelningen helt jÀmn. Av sammanlagt 56 enskilda visningar Àr exakt lika mÄnga manliga som kvinnliga konstnÀrer representerade. För endast Uppsala konstmuseums del ser det Àven dÀr nÄgorlunda jÀmnt ut. De kvinnliga konstnÀrerna har lite fler enskilda utstÀllningar Àn de manliga dÄ tjugo kvinnor respektive sjutton mÀn har soloutstÀllningar. Museichefen Elisabeth Fagerstedt Àr nöjd med statistiken.
- För det mesta har vi lika mycket mÀn som kvinnor pÄ vÄra soloutstÀllningar. Det ska vara lika lÀtt att vara kvinnlig som manlig konstnÀr, sÀger Elisabeth Fagerstedt.

GrupputstÀllningarna
pÄ Uppsala konstmuseum har dock övervÀgande manliga konstnÀrer - pÄ elva av arton grupputstÀllningar representeras fler manliga Àn kvinnliga konstnÀrer. Troligtvis beror det pÄ att dessa utstÀllningar oftast baseras pÄ museets samling med Àldre verk, som till stor del Àr gjorda av mÀn.
- KonstvÀrlden Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld, vare sig det gÀller kön, klass, etnicitet eller andra aspekter. Vi försöker vara genusmedvetna i vÄr planering och skapa ett kulturutbud som tilltalar alla. Till exempel har vi en Ärlig utstÀllning med Anna-Lisa Thomson-stipendiater dÀr bara kvinnliga konstnÀrer medverkar, berÀttar Elisabeth Fagerstedt.

PÄ Bror Hjorths Hus Àr fördelningen ocksÄ ganska jÀmn. Elva manliga respektive Ätta kvinnliga konstnÀrer har en egen utstÀllning, medan kvinnorna Àr nÄgot fler nÀr det gÀller grupputstÀllningar. Tomas JÀrliden Àr museichef pÄ Bror Hjorths Hus och menar att ambitionen Àr att sprida sig över bÄde Äldersgrupper och kön.
- Vi strÀvar efter att fÄ en ungefÀrlig jÀmvikt Àven om det nÄgot Är kanske slÄr över Ät det ena hÄllet. Enligt mig Àr kvalitet helt oberoende av kön. Det Àr ovidkommande om man Àr man eller kvinna, berÀttar Tomas JÀrliden.

Uppsala landstings kulturenhet Kultur i lĂ€net arbetar med att placera ut konsten i det offentliga rummet. Under 2007-2009 köptes det in verk som till största delen Ă€r gjorda av kvinnor. Tretton kvinnliga och sex manliga konstnĂ€rer bidrog till bestĂ€llda uppdrag. Vad gĂ€ller inköp av lösa konstverk har dessa till 60 procent kommit frĂ„n kvinnor. Men en jĂ€mn fördelning Ă€r inget som man direkt utgĂ„r ifrĂ„n vid planeringen av inköp, menar Åke Forsgren, projektledare för offentlig konst pĂ„ Kultur i lĂ€net.
- Jag skulle inte sĂ€ga att vi letar efter kvinnliga eller manliga konstnĂ€rer. Vi hĂ„ller ett öga pĂ„ fördelningen, men det Ă€r ju inget större problem dĂ„ det inte Ă€r nĂ„gon manlig överrepresentation, berĂ€ttar Åke Forsgren.

Totalt sett har de kvinnliga konstnĂ€rerna ocksĂ„ fĂ„tt mer pengar. TvĂ„ tredjedelar av ersĂ€ttningen för de lösa verken har gĂ„tt till kvinnor. Samtidigt blir den genomsnittliga utbetalningen per verk och konstnĂ€r mindre för kvinnliga konstnĂ€rer Ă€n för manliga. Enligt Åke Forsgren beror det bland annat pĂ„ uppdragens storlek.
- Först bestĂ€ms anslagsgrĂ€nsen för varje uppdrag och sedan beslutas vilken konstnĂ€r det blir. SĂ„ det Ă€r en slumpfaktor ifall det blir en manlig eller kvinnlig konstnĂ€r. De hĂ€r siffrorna Ă€r ju ett urval pĂ„ endast tre Ă„r. Men generellt sett tror jag varken att manliga konstnĂ€rer fĂ„r mer betalt eller att de fĂ„r mer stora uppdrag, sĂ€ger Åke Forsgren.
I en kommande artikel tittar UNT pÄ lÀget inom Uppsalalitteraturen. Hur jÀmstÀlld Àr den?
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!