Musik och astronomi som ett

- Det fanns ordnade ljudvågor redan i Big Bang, säger Bengt Gustafsson.
Han är professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet. Han är dessutom en kunnig musiklyssnare, som också har komponerat egna sånger.
- Universum kan liknas vid en stor fuga med flera teman, säger han till UNT.
När vi pratar om musiken och astronomin hamnar vi raskt i matematiken.
- Astronomin vore inte möjlig utan matematiken. Den kom till när man bland annat försökte beskriva himlakropparnas rörelser. Men matematiken är inte bara ett fiffigt hjälpmedel, den är en del av det den beskriver.
Ungefär som språket är en del av den litteratur det beskriver.
- Musiken ligger väldigt nära matematiken. Och en del tonsättare, som Györgi Ligeti, arbetar gärna med matematiska principer, men naturligtvis inte bara med det, säger Bengt Gustafsson.

Musik kan rent tekniskt beskrivas med tonförhållanden, relationerna mellan tonhöjder och intervall, rytm, takt.
- För att tala om det här behöver man någon form av matematik. Inte nödvändigtvis siffror, notskrift går ju bra...
Om det finns andra civilisationer i Universum - och Bengt Gustafsson håller det för sannolikt - använder de sig förmodligen av en matematik liknande vår.
- Universum är i mycket vävt i ett stycke, med strukturer som är påfallande regelbundna och invävda i varandra på olika sätt. Därför gäller nog vår matematik för hela Universum.
Detsamma gäller musiken.

Bengt Gustafsson kommer att tala om såväl vetenskapshistoria som musikhistoria vid konserten. Bland annat tar han upp hur vår världsbild har förändrats genom århundradena och om detta är möjligt att avläsa i musikhistorien.
Många text-och musikskapare har inspirerats av astronomins upptäckter och Universums gåtor.
Uppsalatonsättaren Håkan Larssons beställningsverk Stjärnesång uruppförs vid konserten, som i övrigt bjuder på musik av bland andra Stravinsky och Beethoven.
- Beethoven var en idémänniska, som följde med i tidens kulturdebatt. Han var också en naturromantiker som inspirerades av långa vandringar i naturen. I slutkören i hans nionde symfoni, An die Freude, använder han en text av Schiller, där en av stroferna handlar om att vi "bröder" borde efterlikna planeterna, som rör sig i glädje runt solen.
Typiskt för Universum, säger Bengt Gustafsson, är inte bara detta, att allt mer eller mindre kan studeras i sina minsta beståndsdelar ned till kvarkar och vibrerande strängar och kanske ytterligare nivåer, utan att det finns organisation på högre nivåer.
- Universum är organiserat i mönster. Och vi människor är känsliga för mönster, vi känner igen dem och vi skapar själva mönster. Kanske just utifrån de mönster vi ser i vårt dagliga liv både i närmiljön och i rymden, säger Bengt Gustafsson.
- Men hur organisationen ovanför delnivåerna, i flera skalor, uppkommer - det är en ytterst fascinerande historia som vi inte alls förstår i detalj!

Musik och astronomi som ett

Det finns ett samband mellan astronomi och musik. Det säger astrofysikern Bengt Gustafsson. På torsdagkvällen ledsagar han Uppsalapubliken genom vetenskaps- och musikhistorien under en konsert i det pågående Astronomiårets anda.