– Måleri i olika tekniker är mitt huvudsakliga uttryck men jag gör även installationer. I den samtida, konceptuella konsten är man inte begränsad till specifika objekt och det är jättespännande, säger Ali Ardalan.
Nyligen visade han utställning, ”Ingen plats för drömmar”, inspirerad av författaren Milan Kundera som underströk vikten av att inte glömma vårt förflutna för då kommer vi att återupprepa misstagen från historien. Nu är han, tillsammans med konstnär Kajsa Haglund, aktuell med konstprojektet "EXIsT" på Å-huset som har vernissage lördag 28 februari. Utställningen bygger på både text och bild som skapats på två boenden i Östhammar och i Uppsala för ensamkommande ungdomar i åldrarna 16-18 år. Både flickor och pojkar.
Ali Ardalanär inte enbart ny i Uppsala konstnärsklubb, utan också i Uppsala. Han har enbart bott här något år. Men det var fem år sedan som han kom ifrån Iran och sen blev kommunplacerad i Östhammar. När både Ali och hans hustru, Negar Heydari, skulle studera flyttade de till Uppsala. Han läste konstvetenskap i Stockholm som ett tillägg till sin masterexamen i konst från Teherans universitet.
I dag jobbar han som hemspråkslärare i Östhammar för persiska barn och är studiehandledare för ensamkommande ungdomar. Varannan dag efter jobbet går han till sin ateljé som är ett rum i en källare.
Skulle du vilja vara konstnär på heltid?
– Ja, absolut, men jag tror inte chansen är så stor här i Sverige, säger han.
Leicy Olsborn Björby ger ett annat svar på samma fråga:
– Nej, högst 80 procent konstnär. Jag vill inte befinna mig i en bubbla, utan behöver komma ut, utmanas och träffa människor, säger Leicy Olsborn Björby, trots att hon just bestämt sig för att satsa allt mer på sitt eget konstnärskap.
På senare tid har hon arbetat mycket med konstnärligt, pedagogisk verksamhet för förskolebarn. Leicy Olsborn Björby, som bor i Knivsta med man och tre barn, är utbildad grafiker vid Glasgow universitet och har även studerat på Konstfack. Hennes utställning ”Paratexter” har vernissage på lördag 28 februari.
– För fem år sedan jobbade jag intensivt med ett projekt inspirerat av Henry David Thoreaus ”Skogsliv vid Valden”. Sedan poppade det upp bilder som blev en fortsättning på det. ”Paratexter” innehåller bilder från bägge perioderna, säger hon.
Temat för utställningen är det stora ekologiska sammanhang som vi lever i. Hon visar också bilder som inte är helt färdiga.
– Jag vill våga stå för det som inte är helt jättegenomarbetat för att visa att processen är minst lika värdefull som resultatet.