– 30 procent av Sveriges författare har blivit hotade av extremister eller trakasserade för saker som de skrivit. Vi har fått ett helt nytt läge i Sverige. Det fria ordet är hotat och yttrandefriheten är inget vi kan ta för givet, säger Uppsalaförfattaren Ola Larsmo.
Vad kan hoten leda till?
– Enligt utredningen verkar den unisona reaktionen från Sveriges författarkår vara: ´I helvete heller, vi kommer inte att låta oss tystas.´ Det är gott, men den naturliga frågan är förstås vad hoten innebär på sikt? Hur länge orkar man som enskild person stå emot, säger Ola Larsmo.
Att så många som en tredjedel av landets författare blivit utsatta för hot eller trakasserier visar en utredning gjord av Myndigheten för kulturanalys och under mässan kommer en uppföljning att släppas. Den handlar om vad förlag och bibliotek kan göra för att hjälpa hotade författare.
Vilka är det som hotar de svenska författarna?
– Det är en liten grupp islamister och en betydligt större grupp högerextrema krafter och rasister som troligtvis inte läst böckerna. Hoten ökar i takt med att författarna varit synliga i medierna, säger Ola Larsmo.
Han kommer att ha ett fullspäckat schema under mässan. Dels som författare till sin nya bok, "Swede hollow", dels som ordförande i Svenska PEN. Föreningen som slåss för det fria ordet genom att upplysa världen om att författare blir förföljda och fängslade för sina åsikters skull. I och med den nya hotbilden i Sverige kommer Svenska PEN inom kort vidga sitt arbete och inrikta sig mer på våra inhemska författares situation.
Hur ser det ut för yttrandefriheten i världen?
– Situationen har försämrats hela tiden under mina åtta som ordförande. Den är inte lika katastrofal överallt, inte som i Turkiet, där staten fängslar skribenter för att tysta dem. Men det som gör det extra kusligt är att yttrandefriheten minskar i länder som formellt är demokratier. Inte sedan kalla krigets dagar har läget varit så här dåligt, säger Ola Larsmo.
Ett av de länder där yttrandefrihet saknas är Syrien. Om det kommer Uppsalajournalisten Joakim Medin att prata om på bokmässan. I våras kom han ut med boken, "Kobane – den kurdiska revolutionen och kampen mot IS" som delvis handlar om tiden då han satt greps i kurdiska Qamishli och hölls fängslad i Damaskus.
– Det fanns ingen oberoende journalistik i Syrien innan kriget heller. Landet har aldrig varit en demokrati utan styrts av Assadfamiljen, säger Joakim Medin som är en av få västerländska journalister som lyckats ta sig in syriska områden styrda av oppositionen.
Nu skulle han inte kunna åka in dit igen.
– Ingen journalist får visum att besöka de oppositionella områdena numera. Men däremot har vissa västerländska journalister släppts in i regeringsstyrda områden. Men de får jobba i koppel. De har övervakning och används i propagandasyfte av regimen, säger han, och tillägger att bland syriska, oppositionella journalister är en så kallad röd linje allmänt känd. Håller de sig bakom den minskar risken att bli arresterad, alltså ett slags självcensur för att överleva.
Uppsalaförfattaren Christina Wahldén ska till bokmässan. Hon har tre färska böcker med sig i bagaget men kommer även att tala om vad föräldrar, förskolor och skolor inte vill att barnen ska läsa. Något som hon har egen erfarenhet av. Hennes 20 år gamla bok "Kort kjol" blev i fjol bortplockad som undervisningsmaterial i Hammarö kommun efter att föräldrar protesterat mot vad de tyckte var grov skildring av en våldtäkt.
– Bokförlaget kallade det censur, men det skulle inte jag göra. Däremot är jag rädd att det leder till ett samhälle med en skola där föräldrarna tar över rodret och bestämmer vilka ämnen man inte tar upp i undervisningen. Ska man inte tala om våldtäkt skuldbelägger man indirekt de som drabbats. Och det är många, många, säger hon.
Hur ser du på yttrandefriheten i Sverige?
– Jag har rest mycket i länder som saknar yttrandefrihet som Afghanistan och träffat många ensamkommande elever därifrån. De fullkomligt suger i sig kunskap. Vi borde fundera över hur vi förvaltar vår frihet. Här har vi möjlighet att skriva om vad vi vill och anser vara viktigt men ändå handlar så mycket om tv-program som "Idol" och liknande, säger Christina Wahldén och tillägger:
– Det är lätt att slarva bort den yttrandefrihet som vi har.