Owe Thörnqvist möter Jenny Silver
Sveriges första rockkung gör det igen. Owe Thörnqvist lirar såväl nya som mindre nya och rentav gamla låtar i Uppsalas Konserthus på torsdag tillsammans med Jenny Silver och Staffan Alléns Kvartett. Musik från stilla ballader till sagolikt ös står på programmet.
Owe Thörnqvist
Foto:
1955 gav han ut plattorna Diverse julboogie och Rotmosrock.
Det var samma år som Elvis Presley skrev kontrakt med RCA efter att året innan ha debuterat på lilla skivbolaget Sun i Memphis.
Uppsalasonen Owe Thörnqvist rockade loss i hemstaden och blev ganska snart rockkung i hela landet. Eller landsplåga. Vilketdera berodde förstås på vem som lyssnade.
Revykung i hemstaden blev han dessutom.
52 år senare är han, säger han själv till UNT, en rolig 78-varvare.
- Om man bara vevar upp mig tillräckligt, sjunger jag.
Närmast gör han det i Konserthuset nu på torsdag, 8 november.
Owe Thörnqvist möter Jenny Silver eller Wanwördigt wänliga wisor 2 nu med wäna wannabiträdet Jenny Silver, är konsertens rubrik.
Jenny Silver, dansbandssångerska, rocksångerska och musikalartist, gör egna tolkningar av många av Owe Thörnqvists sånger.
- Till exempel jazzballaden När min vän, som jag skrev för Monica Zetterlund, säger han.
Monica Zetterlund kom tvåa i Melodifestivalen med den låten 1961. Nu får den alltså nytt liv på Uppsalascenen.
Kännare av Owe Thörnqvist vet, att bland roande vanvördiga infall, tungvrickande rockpoesi och sanslösa personporträtt finns ett samhällsperspektiv, där arbetargrabben från Svartbäcken, juniormästaren i boxning, gärna lappar till makten och maktmissbruket. Blir det något sådant i Konserthuset?
- En av mina nyskrivna låtar handlar om den hetsiga debatten om religiösa friskolor. En annan om världsekonomin, som drivs av girighet. Den heter Lönsam? och har en rad som lyder "lönsamheten går ganska lönsamt över lik". Vad gör Lundin Oil, våra multisar, i u-länderna? Jag skrev låten med tanke på mitt barnbarn David, två år och fem månader, och världen han växer upp i.
Oavsett ämne finns ordlekandet och tanketvistandet där i nya sånger likaväl som i gamla. Och perspektiven är fortfarande hisnande, åt ena eller andra hållet.
- Vi har grodperspektiv. Sjunger a cappella en grodblues om grodor i trakten av Paris, som hittar till det fridfulla Norden där man firar Carl von Linné.
- En annan låt handlar om en geometrilektion med erotiska undertoner, där trekant blir fyrkant...´
En gammal sång, som aldrig tidigare framförts, får nu sitt uruppförande. Det är Balladen om Slim Closky, en hiskelig barndomsberättelse om mord och bankrån, fast bara på låtsas.
Owe Thörnqvist och Jenny Silver kompas av Staffan Alléns kvartett. Förutom kapellmästaren består den av Pierre Eriksson, Per Strandberg och Kent Helgesen. Alla, som Owe Thörnqvist formulerar det, multiinstrumentala. Och därtill fullt beredda att stämma in i a capellabluesens grodkvack.
Så jobbar vi med nyheter