"Påfrestande med pösiga poeter"

Staffan Bergsten, författare, litteraturkritiker i UNT och pensionerad docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, köper sin skinninbundna anteckningsbok på Il Papiro i Florens, men vet inte vad han ska våga skriva i den.

Staffan Bergsten.

Staffan Bergsten.

Foto: Pelle Johansson

Kultur och Nöje2011-07-12 19:03

”Min nya anteckningsbok är så fin. Handgjord, med skinnrygg och med papper som inte är riktigt vitt. Jag skriver med reservoarpenna.  Men vad jag ska skriva... Inte poesi, det kan jag inte, även om jag har ägnat en stor del av mitt liv åt att forska kring och undervisa i och skriva om poesi. Men skriva själv. Det blir bara platt.

Kanske ska jag skriva om varför musiken är överlägsen litteraturen som förmedlare av känslor.

Jag tog pianolektioner under hela uppväxten, min syster sjöng och jag ackompanjerade henne ibland. Numera spelar jag inte mycket. Min hustru Birgitta är mycket duktigare än jag vid pianot och sjunger dessutom.

Musiken är en mycket stor del av mitt liv. Jag lyssnar och läser en hel del om musik och musikhistoria. För något år sedan läste jag en biografi över Frans Liszt. I tre band, sammanlagt 2000 sidor.

Schubert är en annan av mina favoriter. Det finaste som finns är hans sena pianosonater, gärna i inspelning av Sviatoslav Richter.
Poesin är egentligen sammankopplad med musiken. Att läsa dikter från en tyst boksida är ett sent fenomen. Historiskt sett är folkvisans fyrradiga textstrofer, diktade ihop med musiken, ursprunget till mycket av det, som vi kallade lyrik för 50 år sedan, men kallar poesi i dag.

Man kan fundera över vad poesi är. Vilken text som kan kalla sig poesi. Bortsett från den berättande diktningen, den episka, på upp mot tusentalet sidor, och lärodikter om biodling och sådant, får en dikt inte vara för lång.

En ’personligt viktig erfarenhet i verbalt koncentrat’, så skulle jag vilja definiera lyrik. Det korta formatet måste vara fyllt av innehåll och bygga på en känslomässig grund. Det räcker inte med tankar och åsikter. Det är den emotionella upplevelsen och det koncentrerade språket, som är poesins uttryck.

Det är påfrestande med pösiga poeter som breder ut sig, uttalar sig om sina dikter och försöker verka förmer än andra. Att en författare påstår något om sin dikt, är inte detsamma som att just det är vad dikten betyder.

Å andra sidan gör det ingenting om författaren själv inte vet vad dikten betyder. Den har den betydelse den har, där den står skriven. Och ibland innebär det att den avslöjar författaren på ett sätt som han eller hon kanske inte hade tänkt sig.

Sokrates sa om poeter, som han tyckte var storartade, att när den poetiska berusningen gått över, hade de ingenting av vikt att säga om sina verk...

Jag försöker hålla mig ajour med nyutgiven poesi, läser recensioner, köper en och annan diktsamling. Men jag läser kaotiskt. Måste läsa jämt. Allt möjligt. Både som kritiker och helt privat. Klassiker - Dickens tycker jag mycket om. Deckare ibland. Och naturvetenskap. En ny verklighetsuppfattning håller på att växa fram. Mycket spännande!

Jag har just beställt en bok om kvantfysik, Decoding Reality. Jag förstår nog högst tio procent, men jag vill i alla fall nosa på det...

Anteckningsboken jag nyss nämnde följer med mig i sommar. Och reservoarpennan. Men än så länge har jag inte kommit längre än att fråga mig själv vad just jag ska skriva i en så vacker bok. Poesi kommer av grekiska poiein som betyder att göra. En poet är en som tillverkar vers. Det gör inte jag. När jag väl skriver, blir det prosa.”

Personligt

Staffan Bergsten född 1932, författare, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, litteraturkritiker i UNT.
SB förestod kursen Skapande svenska vid Uppsala universitet under 1970-80-talet - den första universitetsanknutna skrivarkursen i landet.
Han har skrivit ett flertal arbeten kring författare, bland annat T.S. Eliot (doktorsavhandling 1960), Stagnelius, Fröding, Karlfeldt och 2011 Tomas Tranströmer: Ett diktarporträtt.
SB har också skrivit romanerna Gamle Kant, Olyckan och Omvägen hem samt läroböcker i litteraturvetenskap, bland dem Den svenska poesins historia (2007).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!