Eric Packer (Robert Pattinson) är ung, snygg och löjligt rik. Han tjänar sina miljoner på valutaspekulationer, och lever i en privat finansbubbla som tar formen av en limousine. En morgon bestämmer han sig för att klippa sig och vill bli körd genom Manhattan, från kontoret i finanskvarteren till familjefrisören i stadens mindre bemedlade delar.
Under resan släpper han in en rad människor att besöka honom i sin skyddade sfär. Han har sex med prostituerade, blir undersökt av sin läkare, diskuterar affärer med sina medarbetare. Den enda som vägrar att komma in i limousinen är hans fru, i stället måste han lämna bilen för att möta henne på gatan.
På grund av presidentbesök, demonstrationer och Packers egna sidospår utvecklas färden till en destruktiv odyssé, och när Packer till slut hittar ett slags hem har han förlorat allt. Det är en resa som kan liknas vid den Michael Douglas gör i filmen Falling Down, bara att Eric Packer faller från mycket högre höjder.
David Cronenberg har filmatiserat Don DeLillos bok med samma namn. Tyvärr lyckas han inte något vidare, och Twilight-stjärnan Robert Pattinson är sällsynt stel som Eric Packer. Där Don DeLillo ger läsaren en inblick i finanssystemets bräcklighet och skapar någon form av medkänsla för sin osympatiska, kapitalhungriga anti-hjälte blir han i filmversionen så verklighetsfrånvänd och yxig att det blir ointressant. Det är egentligen först när Packer släpper sin mask och Pattinson börjar agera som storyn blir engagerande, men vi det laget är det bara 20 minuter kvar.